STÖDSTRUKTURER, METOD OCH UPPFÖLJNING

FÖRVERKLIGANDE

GENOMFÖRANDET SKER I DIN VARDAG

Planering i all ära, men själva förverkligandet är i slutändan det avgörande. Den i särklass viktigaste faktorn i denna fas är allas vår egen attityd och vilja att nå en förändring. Genomförandet sker i din vardag – i hemmet och i ordinarie verksamheter.

Forts.

Förverkligandet av visionen ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar” samt de sju strategiska utvecklingsmålen möjliggörs med gemensam handlingskraft. Med en kombination av engagemang och medvetna handlingar hos aktörer i samhällets alla sektorer, kommer vi steg för steg förverkliga visionen och uppnå utvecklingsmålen.

 

Inte bara handlingskraft, utan även strukturerad samordning och uppföljning behövs för att nå målen. Förverkligandet förutsätter samverkan mellan medborgare, offentliga, privata och tredje sektorns aktörer. Genomförandet kräver också mobilisering av ekonomiska resurser av såväl de offentliga finanserna som privata investeringar.

 

I följande underkapitel beskrivs vilka stödstrukturer och samordningsorgan som bidrar till förverkligandet.

STÖDSTRUKTURER, METOD OCH UPPFÖLJNING

NÄTVERKET

Nätverket bärkraft.ax är navet för samordningen av arbetet med att förverkliga utvecklings- och hållbarhetsagendan. Nätverket bildades i början av 2016 på initiativ av aktörer från offentlig sektor, näringslivet, föreningslivet samt bildningssektorn. Bärkraft.ax är öppet för deltagande av aktörer i alla samhällssektorer och alla människor som aktivt vill bidra till ett bärkraftigt och hållbart Åland.

Forts.

Genom aktiv dialog bidrar nätverket till ökad samordning och kompetens mellan och inom samhällssektorerna. Med såväl fysiska som digitala mötesplatser utgör bärkraft.ax en plattform för dialog och kontaktytor för alla som bor och verkar på eller besöker Åland.

 

Samverkansformerna i och kring bärkraft.ax är transparenta och i ständig utveckling. Det är deltagarna, såväl individer som medaktörer, som löpande ger och omformar nätverkets innehåll.

Ett särskilt råd, Utvecklings- och hållbarhetsrådet, har utsetts för att ta ansvar för bärkraft.ax. Rådet består av ledande personer från olika sektorer, och ansvarar för nätverkets vitalitet och långsiktiga existens.

Forts.

Ledamöterna utses av landskapsregeringen och sammanträder vid två ordinarie möten per år. Ledamöterna sitter i perioder om två kalenderår och rådet ska bestå av minst åtta och maximalt fjorton personer. Lantrådet är en av ledamöterna och axlar också rollen som ordförande. Rådet ska regelbundet följa upp det åländska samhällets arbete med utvecklings- och hållbarhetsagendan.

 

För perioden 2016-2017 har följande personer utsetts till medlemmar i rådet:

 

  • Lantråd Katrin Sjögren (rådets ordförande)
  • Vicelantråd Camilla Gunell
  • Förvaltnings- och utvecklingschef Dan E Eriksson
  • Vice verkställande direktör Rebecka Eriksson
  • Ordförande Tage Eriksson
  • Vice ordförande Petra Granholm
  • Verkställande direktör Jan Hanses
  • Stadsdirektör Barbara Heinonen
  • Verksamhetsledare Robert Jansson
  • Rektor Edvard Johansson
  • Barnkonventionsansvarige Danielle Lindholm
  • Ordförande Peter Wiklöf

UTVECKLINGS- OCH HÅLLBARHETSRÅDET

METODER OCH UPPFÖLJNING

Förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland är en multikomplex utmaning och kräver därför systematiska metoder. Förverkligandet av agendan kräver också en systematisk uppföljning och rapportering.

Forts.

Förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland är en multikomplex utmaning och kräver därför systematiska metoder. I förverkligandet rekommenderas alla aktörer att använda sig av back-casting, en metod för att planera för framgång. Metoden utgår från det önskade tillståndet där vi vill vara i framtiden, i detta fall agendans vision och strategiska utvecklingsmål. Från visionen ser vi bakåt till idag, genomför en kartläggning av gapet mellan nuläget och det önskade tillståndet. Därefter identifierar vi vad som behöver göras idag och framöver för att ge rätt riktning mot visionen.

 

Förverkligandet av agendan kräver också en systematisk uppföljning och rapportering. Åsub har därför uppdraget att årligen göra en statusrapport, som mäter de sju strategiska utvecklingsmålens indikatorer. Statusrapporten identifierar framsteg, utmaningar och kritiska framgångsfaktorer i syfte att utgöra beslutsstöd för alla samhällsaktörer.

 

Utöver statusrapporten kommer alla på Åland att bjudas in till Forum för samhällsutveckling en gång per år. Evenemangets syfte är att bidra till förverkligandet av ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar” tack vare att så många som möjligt från hela Åland ges möjlighet att träffas samtidigt. Vid Forum för samhällsutveckling uppmärksammas goda exempel, från alla samhällssektorer, i arbetet med att förverkliga agendan.

SAMARBETANDE AKTÖRER OCH DERAS ROLL I FÖRVERKLIGANDET

I det följande beskrivs funktionen för de aktörer som har centrala roller i förverkligandet av agendan.

 

Ålands lagting har det övergripande politiska ansvaret för förverkligandet av agendan.

 

Ålands landskapsregering ansvarar för att proaktivt agera katalysator och koordinator för förverkligandet av agendan. En lagbyggare som samlar kraften i offentliga sektorn och i förlängningen i hela det åländska samhället.

 

Vid utarbetandet av förslaget till landskapets budget beaktar landskapsregeringen utvecklings- och hållbarhetsagendan. Landskapsregeringen avrapporterar årligen statusen för arbetet med utvecklings- och hållbarhetsarbetet till lagtinget.

 

Landskapsregeringen agerar förebild genom ett gediget hållbarhetsarbete i den egna verksamheten. Landskapsregeringen ansvarar för att upprätthålla grundläggande infrastruktur, såsom digitala och fysiska forum för nätverket bärkraft.ax.

 

Landskapsregeringen säkerställer att det sker en övergripande samordning av mark- och vattenanvändningen.

 

Alla kommuner, myndigheter och andra offentliga verksamheter förväntas att aktivt delta i förverkligandet av agendan och att agera förebild genom ett gediget hållbarhetsarbete i den egna verksamheten. Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) har en nyckelroll i förverkligandet av agendan.

 

Alla företag förväntas att aktivt delta i förverkligandet av agendan. Förhoppningen är att företagen, från mikro- till storföretag, är villiga att använda sin kreativitet och innovationskraft till att skapa lönsamma affärer som bidrar till agendans genomförande. Företagen förväntas att agera förebild genom ett gediget hållbarhetsarbete i den egna verksamheten. Näringslivets samverkansorganisationer har nyckelroller och förväntas stöda företagen med kunskap och inspiration.

 

Alla föreningar förväntas att aktivt delta i förverkligandet av agendan. Föreningslivet kan bidra med lösningar till många av de utmaningar som uppstår i den gradvisa omställningen till en hållbar och bärkraftig samhällsutveckling. Samtidigt har föreningslivet förutsättningar att samla många medborgare till gemensamma ansträngningar för agendans förverkligande.

 

Alla aktörer inom kultur- och bildningssektorn, bland andra daghem, grundskola, gymnasium, högskola, vuxenutbildning, bibliotek och annan kulturverksamhet förväntas att aktivt delta i förverkligandet av agendan och att agera förebild genom ett gediget hållbarhetsarbete i den egna verksamheten.

ÅRLIG CYKEL

Beskrivning av ett urval av hållpunkter i den årliga cykeln för agendans genomförande.

 

april/maj         Utvecklings- och hållbarhetsrådet sammanträder

maj/juni          Forum för samhällsutveckling

nov/dec           Utvecklings- och hållbarhetsrådet sammanträder

Den dagliga implementeringen av agendan stöds av åtta samverkande processområden, som identifierades som lämpliga i arbetet med att definiera de sju strategiska utvecklingsmålen. Respektive processområde finns för att bidra till uppnåendet av ett eller flera strategiska utvecklingsmål.

Forts.

Med ett agilt arbetssätt i nätverksform skapas förutsättningar för gränsöverskridande processer, som överbryggar de begränsningar som är inbyggda i traditionella silostrukturer. Syftet är att främja synergieffekter av de resurser som mobiliseras för agendans förverkligande.

 

  • Bildning, hälsa, arbete och omsorg
  • Strukturer för inflytande, opartiskhet och meningsskapande
  • Natur, kultur, infrastruktur och transporter
  • Energi och klimat
  • Konsumtion, produktion, finansiering och investering
  • Hav och vatten
  • Ekosystem och biologisk mångfald
  • Näringsliv och destination

ÅTTA PROCESSOMRÅDEN