Goda förutsättningar för Åland

Det finns goda förutsättningar att förverkliga visionen om ett hållbart Åland 2051. Det är den analys som professor Karl-Henrik Robért snabbt kan göra. Men det är action research som behövs – något annat finns det inte tid till.
– Om huset brinner så sätter vi oss inte ner och analyserar organisationen inom brandförsvaret. Vi agerar.

Karl-Henrik Robért är professor i strategisk hållbar utveckling vid Blekinge Tekniska Högskola och grundare av Det Naturliga Steget. Under Forum för samhällsutveckling talar han om vikten av att sätta ramvillkor för att uppnå hållbarhetsmålen.
– Utan ramvillkor fungerar det inte. Alla hjärnor fungerar enligt ramvillkor. Vi tar ett exempel: vi ska till jobbet, vi ska vara där en viss tid, klädda på ett visst sätt. Det är ramvillkoren. Råkar det vara ett vägarbete på vägen så vänder vi inte om och åker hem igen utan vi tar en annan väg. Så fungerar ramvillkor.

Hur ser förutsättningarna ut för att nå målet – ett hållbart Åland 2051?
– Nu har ni satt ramvillkoren och antagit en vetenskapligt robust definition om vad hållbar utveckling är. Dessutom har ni bildat nätverket bärkraft.ax som ska skapa platser för tvärsektoriella möten, där ni kan vara intelligenta ihop. Åland är bra på jordbruk, vilket är enormt viktigt – rent grundläggande. Ni har en rederinäring som skapar kontakt med omvärlden. Jag skulle säga att förutsättningarna är väldigt goda.

Så vad är nästa steg för Åland?
– Det som krävs nu är att ni utbildar så många som möjligt på Åland i vad dessa hållbarhetsprinciper innebär, så att de kan bidra med sina idéer och vara med och skapa det hållbara samhället.

Vad finns det för fördelar med att Åland är en ö?
– Arbetet stöds av att det finns en identitet människor emellan. På en ö finns automatiskt känslan av att här bor vi tillsammans. Det är lättare att komma till gemensamma beslut, säg till exempel att Åland ska vara självförsörjande på mat. Även om man importerar och exporterar så ska grundprincipen vara att all mat som behövs ska finnas här.

Och finns det några baksidor?
– Det skulle möjligen vara att marknaden är så liten. Om näringslivet och politiken vill gå i en riktning men konsumentunderlaget inte är tillräckligt stort. Säg till exempel att Åland ville satsa på ekologisk matproduktion. Då kan man ifrågasätta om marknaden är tillräcklig just nu. Men då finns det knep. Åland kan till exempel exportera till Sverige, där det är brist på ekologisk mat. Och så när ålänningarna inser att det är godare med riktig, hållbart producerad mat, då slutar ni bara att exportera.

Hur gör vi för att nätverket inte ska bli en diskussionsklubb utan att arbetet ska sätta igång?
– Där använder vi ABCD-analysen som konkret metodik. A är att rita upp en målbild som är hållbar. B är att analysera dagens styrkor och svagheter. Under C tar vi fram alla tänkbara lösningar vi kan komma på vad gäller de problem vi nyss definierat. Och D – vi prioriterar bland de tänkbara lösningar och lyfter de åtgärder som för det första går i visionens riktning, för det andra utgör en bra grund för kommande investeringar och för det tredje ger avkastning så att man kan föda den fortsatta processen med pengar. Sedan träffas man igen och gör ABCD-analysen på nytt.

Det låter väldigt enkelt…
– Det är enkelt. Många företag tror kanske att det inte finns åtgärder som uppfyller alla de tre. Men då har de inte gjort någon ABCD-analys tillsammans med alla de kloka som finns i företaget.