Susanna Qvarnström och Michael Taevs sitter och jobbar

Nätverksträff 2

Nätverksträff onsdagen den 25 maj 2016 i Högskolan södra, Navigationsskolegränd 2, kl. 18.30-20.15.

 

Närvarande: Petra Granholm, Marie Häggblom, Gun-Marie Eriksson, Helena Häggblom-Jacobsson, Rauli Lehtinen, Erica Sjöström, Michael Taevs, Emil Johansson, Erica Scott, Giséla Linde, Janis Zeimuls, Karin Rosenberg, Susanna Qvarnström, Tove Manselin, Pernilla Söderlund, Katrin Sjögren, Joel Widengren, Dan E Eriksson, Danielle Lindholm, Mikael Larsson och Leif Holländer.

 

Utvecklings- och hållbarhetsstrateg Micke Larsson hälsade välkommen och föreslog en inledande presentationsrunda för de närvarande.

 

Hållbarhetsarbete i näringslivet: PAF och Optinova

 

Efter presentationerna gav Micke ordet till Michael Taevs, som representerar PAF:s hållbarhetsarbete och Susanna Qvarnström som representerar Optinovas hållbsarhetsarbete. De har gjort beräkningar över omfattningen av CO2 utsläpp från deras respektive verksamhetsområden. Med enkla åtgärder kan förbättringar göras. Qvarnström konstaterade att ett företag ska kunna vara hållbart även om branschen inte är hållbar. Processerna inom företaget ska vara så hållbara som möjligt. Hon konstaterade att medicinska plastslangar är helt nödvändiga inom vården idag medan plast rent allmänt ställer till stora miljöskador.

 

Enkla åtgärder för företag baserade på de 4 hållbarhetsprinciperna som har antagits av ålands landskapsregering, samt PAF:s resultat 2015 (pdf)

 

Joel Widengren tog upp betydelsen av att ta tillvara energi från avloppsvatten. Qvarnström konstaterade att tillsammans måste man försöka hitta nya sätt.

 

Michael Taevs rekommenderade att företag räknar på alternativ, för det finns också ekonomiska fördelar vid förändrad energianvändning.

 

Rauli Lehtinen ställde frågan – vart går avfallet? Han svarade själv att vi vill veta på vilket sätt det går till återvinning och sortering. – Men på Åland är det tio år sedan det senast gjordes en studie. Invånarna är duktiga på att sortera men det är inte företagen. Särskilt byggfirmorna syndar.

 

Taevs inflikade att det är viktigt att jobba aktivt vidare och få företagen med i arbetet.

 

Katrin Sjögren konstaterade med utgångspunkt i det hållbarhetsarbete som sker t.ex. vid PAF och Optinova att det är viktigt att företag visar vägen. Hon sade att plast för medicinska ändamål är vettigt, men inte till plastkassar. Ofta kan det finnas förändringar som både gynnar ekonomi och miljö, hon nämnde ett minskande matsvinn. I det nu pågående arbetet med utvecklings- och hållbarhetsstrategin ger det kraft till hela processen att företag är med.

 

Widengren bedömde att det egentligen inte har skett förbättringar ifråga om sopsortering och –hantering de senaste tjugofem åren.

 

Erica Sjöström ansåg att det är viktigt när företag engagerar sig och sedan börjar ställa krav också på andra företag.

 

Information om hållbarhetsrådets och expertpanelens arbete

 

Därpå informerade utvecklings- och hållbarhetsstrateg Micke Larsson om utvecklings- och hållbarhetsarbetet, vad som skett de senaste månaderna och planeringen fram till hösten. ML berättade att hållbarhetsrådet inkommande onsdag den 1 juni 2016 tar ställning till de förslag till vision som har arbetats fram. De tre alternativ som ligger som grund har utgångspunkt i människor/individer, samhället/gemenskapen och Ålands unicitet. En expertpanel med 59 personer har bearbetat och givit förslag till strategiska utvecklingsmål för tiden fram till år 2030. Expertpanelens material har analyserats och katalogiserats enligt följande:

 

  1. Välmående människor vars inneboende resurser växer.
  2. Alla känner tillit och har möjlighet att vara delaktiga i samhället.
  3. Allt vatten har god kvalitet.
  4. Ekosystem i balans och biologisk mångfald.
  5. Attraktionskraft för boende, besökare och företag.
  6. Högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet.
  7. Hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

 

Expertpanelens förslag har indelats i processområden som utgör en motsvarighet till FN:s globala utvecklingsmål som slogs fast senaste höst. Processområdena utgör:

 

  • Bildning, hälsa, arbete och omsorg
  • Strukturer för inflytande, opartiskhet och meningsskapande
  • Natur, kultur, infrastruktur och transporter
  • Energi och klimat
  • Konsumtion, produktion, finansiering och investering
  • Hav och vatten
  • Ekosystem och biologisk mångfald
  • Näringsliv och destination

 

Gruppdiskussioner

 

Vid dagens träff gjordes sedan en indelning i fyrapersoners grupper för diskussioner kring de sju numrerade punkterna som härletts ur Expertpanelsens material.

 

Gruppen med Erika Sjöström, Joel Widengren, Giséla Linde och Petra Granholm konstaterade att det kan uppfattas saknas skrivning om på vilket sätt de sju punkterna integreras med ekonomi. I många fall är det inte fråga om uppoffringar utan det gäller bara att ställa sig själv frågan hur man ska nå till uppställda mål. När man är medveten kan förändringar ske mycket snabbt och då händer verkligen något till år 2030. Det skulle också kunna finns en större tyngdpunkt på kretsloppssamhället och innehållet i t.ex. begreppen självfinansiering och självförsörjning. Ifråga om vatten, allt vatten, är frågan i vilken utsträckning vi kan påverka. Vi måste börja med oss själva och våra egna behov. Definitioner av förnyelsebar energi skulle kunna göras mer visionära. Enbart förnyelsebara energikällor utgör god ekonomi. Även samhällets ansvar kan fokuseras, samhället måste leda en övergång.

 

Rauli Lehtinen, Katrin Sjögren, Pernilla Söderlund, Marie Häggblom och Tove Manselin lade till att de skulle vilja sätta större fokus på allt byggande och boendemiljön. Gruppdeltagarna tycker det är viktigt med en lokalt alstrad förnyelsebar energi.

 

Erica Scott, Dan E Eriksson, Karin Rosenberg, Gun-Marie Eriksson och Helena Häggblom-Jacobsson betonade att vi behöver ha sådana skrivningar och indikatorer att vi vet när vi uppnår våra mål. Det kan också finnas öppna kvalitativa mål där vi kan formulera förändringar som också uppvisar förbättringar. Det är till fördel om vi kan konkretisera mål så att olika aktörer vet vad de eller deras företag kan göra. Det finns bra uppföljningar på annat håll som vi kan försöka ta efter. Vi skulle gärna så småningom vilja komma på vågens framkant. – Det är kanske lättare om vi är konkreta. Men för allt detta – Vi vill också veta var vi står idag i förhållande till våra mål.

 

Micke Larsson tog här upp betydelsen av att vi skulle få fungerande indikatorer. Arbetet med att ta fram indikatorer får en tyngdpunkt sedan när visionen har slagits fast. I det skede vi har formuleringar kommer också Åsub att bistå med indikatorbygget, ett arbete som börjar i sommar.

 

Erica Sjöström konstaterade att det sätt på vilket indikatorer följs upp kanske utgör en läroprocess. I staden har målformuleringar varit för otydliga, det har varit svårt att sedan avstämma huruvida utvecklingen är den önskade.

 

Rauli Lehtinen konstaterade att mycket överlappar varandra; fiskare, skogsägare, yrkesutövare. – Det är svårt att få allt på rätt nivå.

 

Widengren påtalade att mål ofta brukar indelas i mjuka eller hårda. Det är viktigt att kunna kvantifiera mål.

 

Dan E Eriksson sade att det är viktigt att formulera riktningen även om det från början inte finns färdiga indikatorer.

 

I den korta diskussion som uppstod konstaterade Katrin Sjögren att kvalitativa mål också är mätbara t.ex. såsom frågan Hur nöjd är du med vården?

 

Avslutning med information om Forum för samhällsutveckling den 23 september

 

Micke Larsson avslutade med att ytterligare beskriva expertpanelens arbete som underlag för de strategiska målen. Han konstaterade att detta nätverk är och ska vara öppet för så många som möjligt. Han påminde också om det Forum för samhällsutveckling som ska hållas den 23 september, Det forumet utgör avstamp för mer konkreta åtgärder och implementering av målen.