Nätverksträff

Närvarande: Petra Granholm, Soile Wartiainen, Monika Jansson, Marie Häggblom, Tage Eriksson, Veronica Lindholm, Gunda Åbonde-Wickström, Peter Ahlström, Dan Jansén, Gun-Marie Eriksson, Helena Häggblom-Jacobsson, Rauli Lehtinen, Erica Sjöström, Jonas Lindvik, David Ståhlman, Michael Taevs, Helena von Schoultz, Emil Johansson, Jessica Sundberg, Sofie Dahlsten, Erica Scott, Mikael Larsson och Leif Holländer.

 

Utvecklings- och hållbarhetsstrateg Micke Larsson hälsade välkommen och inledde med en PowerPoint-presentation över utvecklings- och hållbarhetsarbetet, vad som skett de senaste månaderna och planeringen fram till hösten. ML redogjorde för att visionsarbetsgruppernas material finns på www.barkraft.ax/vision  och är tillgängligt för alla intresserade. I PowerPoint-presentationen visade ML utgångspunkterna vid bearbetningen av gruppernas material och slutsatsen att det är fråga om ett innehåll med människor/individer, samhället/gemenskapen och Ålands unicitet.

 

ML presenterade sedan det preliminära uttrycket för en kommande vision:

 

”Vi blomstrar som människor i ett ö-samhälle med bärkraft”

 

Petra Granholm ställde frågan om utsagan är för lång och om tyngdpunkten kan läggas om; blomstrande människor i ett ö-samhälle.

 

Emil Johansson frågade om det ska vara en luftig slogan som senare kompletteras och då får innehåll.

 

Rauli Lehtinen tyckte att det preliminära uttrycket är bra. Han konstaterade att det kan härledas från tidigare ställningstaganden såsom entreprenörskap, små förhållanden och att ålänningar klarar sig i världen.

 

Dan Jansén föreslog innehållet att ”Människor tar ansvar för tankar, ord och gärningar”. Men han tyckte sig inte ännu fått gehör för detta innehåll.

 

Erica Sjöström frågade om man kan se en viss koppling till flower power med blomstrande människor. Hon ställde frågan – vad eftersträvar vi? Ett bärkraftigt samhälle där människor tillåts blomstra.

 

Micke Larsson läste ett utdrag ur ett e-postmeddelande han fått idag med kommentarer kring det preliminära uttrycket för visionen.

 

Emil Johansson konstaterade att ett bra samhälle fokuserar på att vi kan blomstra.

 

Jonas Lindvik inflikade ”Jag är en fredlig ö-bo som mår toppen för att jag tar ansvar för mina handlingar och min miljö”.

 

Erica Scott ritade en bild på ett blädderblad och föreslog att mötesdeltagarna kunde grupparbeta med utgångspunkt i hennes bild.

 

natverkstraff-scotts-bild

 

Petra Granholm betonade att begreppen demilitariserat, neutraliserat och självstyrt område utgör en kombination som endast gäller för Åland och att uttrycket ”fredens öar” har haft en bra klang.

 

Rauli Lehtinen tycker att betoningen bärkraft är viktig. Det är problematiskt med alla olika tillväxtuttryck som i sig innebär försämrad hållbarhet i väldigt många fall.

 

Tage Eriksson frågade vad det är som gör att vi kan blomstra. Här är ett innehåll viktigt.

 

Monika Jansson sade att biltätheten på Åland är alltför omfattande.

 

Micke Larsson visade en PowerPointbild och frågade vad det innebär att blomstra och hur ett samhälle med bärkaraft ser ut. ML ställde också frågan hur vi vill att nätverket bärkraft .ax ska utvecklas på kort och på lång sikt.ML visade en annan bild och redogjorde för Expertpanelens uppdrag, fas 1. ML konstaterade att imorron 13 april är det sista inlämningsdagen för expertpanelens förslag till strategiska mål för år 2030 och att det materialet bearbetas efter det. Den 25 april sänds material tillbaks till Expertpanelens medlemmar för att efterhöra synpunkter. I början av maj formas ett förslag till vision som sänds till Hållbarhetsrådets medlemmar för behandling den 1 juni 2016.

 

Emil Johansson sade att för att kunna ha synpunkter på ordet blomstra måste det finnas förutsättningar att konstatera ett oberoende av klass, ålder, etnicitet o.s.v. Kanske bör diskusteras förutsättningar.

 

Efter detta följde grupparbete.

 

Resultat från grupparbete

 

Petra Granholms grupp tog upp synpunkten att vi ska blicka utåt innan vi är i mål med vår måldefinition. Vi ska på så sätt ta hjälp av andra regioner. Omgivningen ska också vara hållbar för att vi ska kunna vara det. Här finns många exempel på tredje sektorns medverkan, t.ex. att Marthorna vill hjälpa andra människor. Vi borde se möjligheterna att ha svenska ekokommuner som exempel. På kort sikt bör vi inventera, vad kan vi visa och exportera idag och hur.

 

natverkstraff-grupp-petra

 

Emil Johanssons grupp hade en diskussion om bärkraft och nätverk. Hur kan vi använda sociala diskussionsfora för att diskutera. Där kan man dela t.ex. idéer och ge exempel på hur en ekologisk bonde jobbar i Sverige.
Hur kan vi få liv i nätverket: Medverkande organisationer kan presentera goda exempel. T.ex. Ålands Producentförbunds livsmedelsstrategiprojekt kan beskrivas.

 

natverkstraff-grupp-emil

 

Soile Wartiainen kommenterade att vi inte har varit bra på att ge goda exempel. Sådana skulle kunna visas i form av korta presentationer t.ex. i september på nästa Forum för samhällsutveckling.

 

Helena von Schoultz, som deltagit i Emils grupp, konstaterade att de fyra hållbarhetsprinciperna skulle kunna konkretiseras mer, så att det skulle vara lättare att ta dem till sig. Istället för negativa skrivningar skulle det vara bra med positiva meningar. HvS fortsatte: Hur kan jag blomstra utan att det hindrar andra att blomstra? Det jag gör påverkar dig och andra.

 

Monika Jansson uttryckte att samhället bör expropriera alla bilar och exportera dem till Syrien.

 

natverkstraff-grupp-monika

 

Tage Eriksson påpekade att ifall hållbarhetsprinciperna konkretiseras blir de lättare att förstå, t.ex. med konkreta exempel.

 

Petra Granholm ansåg att konkretisering kan ske efter att visionsdefinitionen har tagits.

 

Dan Jansén framförde att hållbarhetsprinciperna är enkla, men komplicerade att efterleva.

 

Rauli Lehtinen tog upp synpunkten att i politiken kan man ha väldigt fina principer. – Men i gruppen man tillhör är det fråga om att i varje enskilt ärende ska gruppen samlas kring det enklaste, billigaste och mest miljöovänliga förslaget. ”Bilar måste vi ha – strunta i folk”. RL frågade – vad är viktigast, människa eller bärkraft. Båda är lika viktiga. RL konstaterade att tredje sektorns engagemang är viktigt inom många samhällsområden.

 

Erica Sjöström ser det viktigt att försöka visualisera samarbete och hållbar ekonomi. Idag har samhället ett beroende av tax free, chips och spel. Detta medför att vi har en svår ekonomisk närframtid. ES konstaterade att Petra Granholm gärna skulle utveckla ett processtänk, hur vi ska gå fram. Hur gör vi när vi står under hot? Hur ställer vi om? ES nämnde som exempel att den senaste tiden har biltrafiken ökat i Stockholm, vi kompenserar hela tiden för olika saker, t.ex. genom ett växande antal elbilar.

 

natverkstraff-grupp-erica

 

Gunda Åbonde-Wickström föreslog att nätverket använder ”tranplogsmetoden”: En drar, sedan byts dragare, och småningom byts dragare igen …

 

natverkstraff-grupp-gunda

 

Dan Jansén frågade hur vi kan få hållbara företag. Samhället borde nu som exempel fråga Chips om bolaget har viljan att bli hållbart. Kan företaget bli hållbart till år 2051? Om inte, måste samhället hjälpa till med att avveckla bolaget.

 

Soile Wartiainen tog upp ”Alla ska blomstra” och sade att uttrycket är bra och innefattar allt levande, t.ex. djur och människor. Hur kan alla blomstra? Bärkraft ger hälsa och innehåller företagsamhet. ”Ö-samhälle med bärkraft” får inte lämna för stora fotavtryck. Här kommer ordspråket ”Det du vill att andra ska göra mot dig ska du också kunna göra mot dem”.

 

Veronica Lindholm och Gunda Åbonde-Wickström: Samhället ska vara tillåtande, med mångfald och frihet, med utrymme att vara den man är och allas lika värde. – Med empati och medkänsla.

 

Jonas Lindvik uttryckte att samhället kan fokusera på att gå ut med att Chipsfabriken ska bli ett gott exempel.

 

Avslutning och fortsättning

 

Micke Larsson avslutade träffen kl. 20.15 och konstaterade att en fortsättning för nätverket kan ske t.ex. 16 eller 23 maj.