FÖRVERKLIGANDE AV UTVECKLINGS- OCH HÅLLBARHETSAGENDAN

PROCESSER

ÅTTA PROCESSOMRÅDEN

1.
Bildning, hälsa, arbete och omsorg

 

2.
Strukturer för inflytande, opartiskhet och meningsskapande

 

3.
Fysisk strukturutveckling

 

4.
Energi och klimat

 

5.
Konsumtion och produktion

 

6.
Hav och vatten

 

7.
Ekosystem och biologisk mångfald

 

8.
Näringsliv och destination

3.

FYSISK STRUKTURUTVECKLING

SAMHÄLLSBYGGNAD CENTRAL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Samtliga sju strategiska utvecklingsmål har i någon form koppling till samhällsbyggnad och mark – och vattenresurser. Hänsyn till resurser i mark och vatten samt ett helhetsperspektiv över fysiska strukturer på Åland är ett av de viktigaste verktygen för att nå de strategiska utvecklingsmålen satta mot år 2030. Det fortsatta arbetet med att ta fram övergripande underlag och riktlinjer för planering av mark – och vattenanvändning sker därför i nära samklang med utvecklingsmålen.

Forts.

Sambandet mellan naturens givna förutsättningar och människans byggda miljö påverkar graden av hållbarhet i ett samhälle. Markanvändning och exploatering för bebyggelse, infrastruktur, teknisk försörjning och produktion ger påverkan på den aktuella marken, men även på hav och vatten, luft, biologisk mångfald, landskapsbild, resurser och energi. Hur vi lever, bygger och bor på Åland ger effekter i mark – och vatten och är därför relevant att analysera för en långsiktigt hållbar samhällsbyggnad som stöder förverkligandet av de strategiska utvecklingsmålen.

 

Arbetet konkretiseras under detta år genom projektet fysisk strukturutveckling.

Projekt fysisk strukturutveckling består av två delar; framtagande av kunskaps- och inspirationsunderlag för samhällsbyggnad och mark- och vattenresurser, samt sammanställning och framtagande av övergripande hållbara riktlinjer per 2030 i enlighet med agendan.

Forts.

Utvecklings- och hållbarhetsagendans kopplingar till mark och vattenresurser skall tydliggöras och fungera som underlag vid mark- och vattenanvändning. De fysiska delstrukturerna (grön- och blåstruktur, bebyggelse-, transport- och teknisk struktur) skall fungera som underlag vid mark – och vattenanvändning, med övergripande hållbara riktlinjer mot 2030 framtagna.

SYFTE OCH MÅL

DELSTRUKTURER

Den fysiska samhällsstrukturen är en långsamt växande och förändrande process; den största delen av samhället redan är byggt. Det främsta spelrummet för hållbara fysiska strukturer är därför de vi ser och har omkring oss. Dessa delstrukturer påverkar miljöbelastningen i högre eller lägre grad beroende på hur de är utformade.

Forts.

Fysiska strukturer kan delas in i delstrukturer utifrån den obebyggda och byggda miljön:

 

  • Grönstruktur är ett samlat begrepp för en struktur som består av små och stora gröna områden av olika karaktär och funktion; ett helhetsbegrepp på landskapets ekologiska funktioner, i syfte att säkerställa en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter, genom att spridningsmöjligheter säkerställs.
  • Blåstruktur: De sammanlagda vattendelarna i ett samhälle: hav, sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin bildar en blåstruktur. Alla delar spelar en viktig roll för den totala vattenkvaliten, samhällets resursbehov samt för det hydrologiska kretsloppet.
  • Bebyggelsestrukturen kan beskrivas som byggnaders avtryck i markplan i ett visst område eller region. Bebyggelsestrukturen påverkar ofta utformning och lokalisering av trafik – och teknisk struktur. Servicestruktur innefattas.
  • Trafikstrukturen på Åland innefattar både land- och sjötrafik. Vägtrafik, gång- och cykelbana, icke belagda vägar, kollektivtrafik, skärgårdstrafik, flyg, lokal och regionaltrafik.
  • Teknisk struktur: I detta sammanhang syftar teknisk infrastruktur på vatten och avlopp, avfall, energi (distribution och lokalisering), samt informations- och kommunikationsteknik (IKT).

 

Projektet genomförs i dialog mellan kommuner, myndigheter, tredje sektorn, branschorganisationer och landskapsregeringen.

5.

KONSUMTION OCH PRODUKTION

HÅLLBARA LIVSMEDEL

I beskrivningen av det sjunde strategiska utvecklingsmålet, hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster, framgår att maten som konsumeras och produceras år 2030 är både god och hälsosam. Det närproducerade är såväl uppskattat som eftertraktat. Utbudet av ekologiska åländska produkter har ökat markant och primärproducenterna erhåller skälig ersättning för produkterna.

Forts.

Ålands hållbara livsmedelsstrategi är en färdplan som beskriver vägen till uppnåendet av ovanstående mål. Strategins målbild är att Åland är Östersjöns gastronomiska ö som är både klimartsmart och framtidsanpassad.

 

Målet – fram till år 2030 – med strategin är att bygga ett gemensamt varumärke för de åländska livsmedelsprodukterna med ett mervärde och att producenterna ska öka sin lönsamhet med 20 procent.

 

Ålands hållbara livsmedelsstrategi riktar in sig på fem spjutspetsar

 

1. Industriell symbios kring cirkulation av näringsämnen

2. Cirkulär blå ekonomi

3. Förbättrande av jordhälsa

4. Biodiversitet, levande landskap och betande djur

5. Gastronomisk ö värd att besöka

 

Ålands hållbara livsmedelsstrategi 30.1.2017 (pdf)