Resultat och dokumentation

Vid tillfället för grupperna att muntligt redogöra för sitt arbete gavs följande ställningstaganden:

Runa Tufvesson: I hennes grupp har deltagarna ansett att fysisk planering är nödvändig, det behövs en bra infrastruktur och en regionplanering. Ska befolkningstalet öka på Åland är det viktigt med en plan så att vi kan anvisa fysiska områden för t.ex. boende, rekreation och samhällsfunktioner.

Dokumentation av gruppens arbete, Runa Tufvesson samtalsledare (pdf)

 

Lena Brenner: Gruppen diskuterade en förändrad ekonomi i framtiden. Frågor som blir viktigare är byteshandel och kretslopp. Också hur boendet ska utvecklas, ska det vara mer koncentrerat eller fortsatt utspritt.

Dokumentation av gruppens arbete, Lena Brenner samtalsledare (pdf)

 

Rauli Lehtinen: Alla gruppdelatagare har helt olika miljöengagemang så det är svårt att sammanföra alla åsikter till en gemensam. Det behövs en kritisk massa så att det finns ett tillräckligt understöd för förändring. Lehtinen tyckte det som Rebecka Eriksson anförde i sin inledningshälsning var bra. Det är viktigt att något börjar hända också i näringslivet.

Dokumentation av gruppens arbete, Linnéa Johansson samtalsledare (pdf)

 

Lotta Eriksson: Social hållbarhet är viktig. Dit hör förebyggande arbete och att skapa delaktighet. Det är viktigt att få vara delaktig också på sin arbetsplats. Åland är känt för sitt blåa hav och att många har det bra. Framöver är det viktigt med ett bra sexliv högt upp i åldrarna och mindre fixering vid utseende och skönhet.

Dokumentation av gruppens arbete, Carina Aaltonen samtalsledare (pdf)

 

Rebecka Eriksson: I gruppen har diskuterats kunskapsdelning. Det är viktigt att kunna dela kunskap över generationer, och tog som exempel sjöfart, vindkraft och livsmedelsproduktion. Det måste finnas en transparens som ger tillgång till kunskaper och erfarenheter. Det ska också finnas en integration, de som kommer hit och de som växer upp här ska utveckla samhället vidare.

Dokumentation av gruppens arbete, Lotta Berner Sjölund samtalsledare (pdf)

 

Linda Pussinen: Gruppen funderade brett. Hav och vattendrag skall bli renare. Vi behöver effektivare reningsverk, minska användandet av kemikalier och gärna även behov av mediciner. Dagens plast-problematik löst. Ren, obesprutad mat samt ett samhälle där vi bygger mer för gång- och cykeltrafik och får mer vardagsmotion. Det kunde finnas strategiskt utplacerade fordonspooler, för eldrivna fordon runt om i samhället. Också i övrigt smart resursfördelning. De här delarna kombinerat kunde delvis minska behovet av mediciner, som nu ofta läcker ut i havet via våra reningsverk. Vi pratade också social hållbarhet. Dagens hierarkisystem med ”herre på täppan-tänk”, byts ut mot mer samarbete och cirkeltänk där jantelagen är passé. Man tar tillvara kunskap och engagemang som finns ute i samhället och låter den inte gå till spillo. Mindre EGO-ism och mer EKO-ism! Det är bra att ungdomarna, som skall ta det här vidare i ett senare skede är med idag.

Dokumentation av gruppens arbete, Erika Scott samtalsledare (pdf)

 

Björn Kalm: Gruppen diskuterade ivrigt energifrågor. T.ex. vindkraft, vad är lönsamt och vad har vi råd med. Riksregeringen har inte råd med vindkraft men Åland måste ha råd. I framitden måste det finnas olika slag av energiformer. På Åland är det vad gäller räckvidd perfekt att ha t.ex. elbilspooler. Det kan också finnas pooler för t.ex. båtar, jordbruksredskap och verktyg. Kvalitetsutveckling kan leda till större hållbarhet, t.ex. om verktyg håller.
Samhället kommer bort från fattigdom. Vi lär av varandra. Invandring ökar och vi måste undvika att olika mänskor hamnar utanför. Det får inte finnas enbart ”riktiga ålänningar”. Tillitspunkten är viktig för ett inkluderande samhälle.

Dokumentation av gruppens arbete, Björn Kalm samtalsledare (pdf)

 

Nina Fellman: Gruppen diskuterade njutning. Att ha kunskap och livskvalitet. Att det finns natur och gemenskap. Att vi jobbar mindre. Det kan finnas ledighetstjänster. Det är viktigt med vin och kultur. Lokalt måste finnas hållbara transporter. Men också för längre sträckor måste transporterna bli hållbara. Transportsidan är nyckel till framtida hållbarhet.

Dokumentation av gruppens arbete, Nina Fellman samtalsledare (pdf)

 

Ann Nedergård: Diskussionen har handlat om naturglädje och hur naturen förvaltas för framtiden. Kan vi vända på koncepten och istället säga hur vi individerna ska må bra i framtiden. Må bra innefattar att vara lycklig och trygg. Kanske vi måste vända på normer: Vilken typ av protein är att föredra? Ickebesprutat är normen framöver. Vi reparerar ägodelar, har slutkretslopp, umgås med varandra, får individanpassad utbildning.

Dokumentation av gruppens arbete, Ann Nedergård samtalsledare (pdf)

 

Dan Jansén: Inom gruppen diskuterades vad vi vill ha samhället till: Vi vill ha lyckliga mänskor. Lyckliga medborgare förstör inte så mycket och de behöver inte strida. Men det är på en lite annan visionsnivå.

Katrin Sjögren: Gruppen diskuterade utgående från FN:s sjutton klimatmål och kom kanske halvvägs i den uppställning som visas. Social hållbarhet för Åland är viktig. Det finns statistik som visar att det också på Åland finns fattigdom. Fattigdom innebär också hunger. Stora klyftor skapar ohållbarhet. Vi ska ha bra mat, bra barnomsorg, bra skola, bra äldreomsorg. Vi kan införa lagstiftning om matsvinn. Ekonomisk hållbarhet är särskilt viktig för unga mänskor, som måste få lära sig hur ekonomi fungerar. Förebyggande hälsa är viktigt. Hur få barn och ungdomar att delta i fritidsaktiviteter. Äldre måste få nycklar till bättre hälsa, genom att röra på sig. Konkreta steg tas redan idag.

Dokumentation av gruppens arbete, Katrin Sjögren samtalsledare (pdf)

 

Johanna Fogelström: I gruppen diskuterades vilka faktorer som har störst påverkan: Vad vi äter och hur vi bor. IT kan utvecklas för att göra Åland mer tillgängligt. Litenhet är Ålands styrka: Små kluster och oväntade samarbeten. Vi kan få nya innovationer inom t.ex. vattenrening. Självstyrelse är en viktig pusselbit både när det gäller integration och delaktighet. Basen bör bli minskande klyftor, gemensam välfärd och tillgänglig sjukvård. Vi kan stjäla idéer från förebildsorter.
Inga plastpåsar och gärna lokalproducerat. Det lilla ska tas tillvara på Åland, inte enbart det stora.

Dokumentation av gruppens arbete, Johanna Fogelström-Duns samtalsledare (pdf)

 

Lotta Nummelin: Vår grupp tänkte året 2051. Då har vi cirkulär ekonomi. Avfall är resurser. Chipsfabriken finns inte, vilket även är bra för reningsverket. Och vi har bra jordbruksmark för ekoodling. Biofilter tar bort medicinrester från reningsverket. Det behövs inte nya bostadsområden och skogen växer till sig. Byggandet i trä har utvecklats.

Dokumentation av gruppens arbete, Lotta Nummelin samtalsledare (pdf)

 

Camilla Gunell: Vår grupp var inne på vikten av samhällsplanering. En fysisk samhällsplanering är förutsättningen för att skapa ett hållbart samhälle. Vi ska bygga en gemenskap, både i stad och i tätorter. Vi har en bra livsmedelsförsörjning och en levande Östersjö. Gällande den sociala hållbarheten: Håller med Lotta Eriksson, vi ska ha aktivt sexliv i hög ålder. Vi ska ha ett lyckligt Åland med bra gemenskap i ett blått hav.

Dokumentation av gruppens arbete, Camilla Gunell samtalsledare (pdf)

 

Ytterligare två grupper deltog:

Dokumentation av gruppens arbete, Karolina Gottberg samtalsledare (pdf)

Dokumentation av gruppens arbete, Yvonne Österlund samtalsledare (pdf)

 

Efter gruppernas berättelser vidtog en diskussion i grupperna om nästa steg.

Följande frågor ställdes:

Vad vill jag göra inom bärkraft.ax?

Vad vill vi att nätverket innehåller?

 

Ordet var fritt att efter gruppdiskussioner berätta vad som framkommit:

Otto Hoijar: Jag vill vara med och bygga en fast förbindelse mellan Sverige och Finland. Jag vill på det sättet vara med och spara nio tiondedelar av den traditionella energin som idag används för transporter.

Karolina Gottberg: Vi behöver komma ut till allmänheten, vi behöver få en återrapportering till allmänheten – också från denna dag.