Varje strategiskt utvecklingsmål i utvecklings- och hållbarhetsagendan har ett antal huvudindikatorer, de är menade att mäta nuläget och ger oss en indikation huruvida det åländska samhället utvecklas i önskad riktning. Statusen för indikatorerna följs kontinuerligt upp och levereras av Ålands statistik- och utredningsbyrå, nuläget rapporteras också vartannat år i statusrapporterna. 

OBS! Arbetet med med en ny hemsida pågår som bäst och när den lanseras uppdateras även alla indikatorer med ny data. I statusrapport 6 finns den senaste datan för alla indikatorer och delmål. Klicka här för att komma till statusrapport 6.

Mål 1 | Välmående

› Andel av befolkningen som upplever sig blomstra för närvarande

Upplevelsen av att blomstra har mätts med hjälp av ett validerat mätinstrument framtaget av Harvarduniversitetet som baserar sig på tolv frågor fördelat på sex områden:

• nöjdhet med livet
• upplevd psykisk och fysisk hälsa
• meningsfullhet
• karaktärsdrag
• sociala relationer och ekonomisk trygghet.

Svaren från de första fem områdena sammanfattas i ett Flourish Index som ger en indikation på blomstrande vid en given tidpunkt. Genom att inkludera det sista området, ekonomisk trygghet, skapas Secure Flourish Index, vilket även ger en indikation om möjligheten att fortsätta blomstra på lång sikt. År 2022 är första gången som Flourish index och Secure Flourish Index har använts för att mäta blomstrandet på Åland.

År	Flourish Index	Secure Flourish Index
2022	74	88

Resultatet för de svarande i undersökningen år 2022 är Flourish Index 74 (skala 0–100) och Secure Flourish Index 88 (skala 0–120). Medeltalet för Secure Flourish Index är på samma nivå som Flourish Index, vilket tyder på att det finns tillräcklig stabilitet och ekonomiska resurser bland de svarande för att blomstrandet ska kunna fortsätta långsiktigt.

Secure Flourish Index är signifikant högre bland de som är 60 år och äldre jämfört med åldersgruppen 16–39 år. De som varit arbetslösa under de senaste fem åren samt de som upplever att deras ekonomiska situation har försämrats under det senaste året ett har signifikant lägre Secure Flourish Index jämfört med övriga svarande.

Källa: ÅSUB Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022

› Förväntad livslängd

I tabellen presenteras förväntad medellivslängd (år) vid födseln med glidande fem-års genomsnitt.

År	Totalt	Kvinnor	Män
2001-2005	80,58	83,56	77,59
2006-2010	82,01	83,76	80,11
2011-2015	81,87	84,27	79,53
2016-2020	82,91	85,46	80,44
2017-2021	83,59	86,00	81,24
2018-2022	83,41	85,75	81,16

Källa: ÅSUB Social hållbarhet

› Andel i befolkningen som har en eftergymnasial examen

I tabellen presenteras andel av befolkningen (procent) som har en eftergymnasial examen, åldersintervall 25-64 år. 

År	Totalt	Kvinnor	Män
2016	34,4	39,4	29,4
2017	34,5	39,9	29,1
2018	35,0	40,6	29,4
2019	35,5	41,3	29,7
2020	35,2	41,2	29,1
2021	35,7	42,2	29,3
2022	35,8	42,3	29,2

Källa: ÅSUB Examensregister och befolkningsstatistik (ej publicerade på webben)

› Andel av befolkningen som anger sig ha medel eller hög möjlighet att samskapa meningsfulla förutsättningar/aktiviteter i sitt liv just nu

Indikatorn mäts genom ÅSUBs fritidsvaneundersökningar och specifikt frågan hur nöjd du är med den egna fritiden. Fritid avser den tid du inte studerar, förvärvsarbetar eller utför obetalt arbete. 

År	Mycket nöjd eller ganska nöjd med fritiden (procent)
2013	80
2018	76
2020	65

Andelen som var nöjd med den egna fritiden 2021 låg på en betydligt lägre nivå än vad som uppmättes i ÅSUBs fritidsvaneundersökningar 2013 och 2008. Den senast undersökningen omfattar dock coronaåren våren 2020 – våren 2021, vilket kan ha påverkat resultatet. Undersökningen år 2021 visade en tydlig minskning av hur nöjd man är med fritiden bland dem som bor ensamma.

Faktorer som begränsar fritidsutövandet uppmättes i samtliga fritidsvaneundersökningarna. År 2021 uppgavs naturligt nog coronan som en begränsade faktor av 77 procent av de svarande. De tre huvudsakliga begränsande faktorerna, exklusive corona, visas nedan. Även här kan resultatet för år 2021 ha påverkats av de omständigheter som rådde under pandemin.

	De vanligaste faktorerna som begränsar fritidsutövandet (procent)
År	Tidsbrist	Hälsa	Pengar
2013	42	25	22
2018	47	24	23
2021	28	13	10

Källa: ÅSUB Rapport: Ålänningarnas kultur- och fritidsvanor 2021
 

Mål 2 | Tillit och delaktighet

› Andel av befolkningen som anger hög mellanmänsklig tillit

Som led i uppföljningsarbetet av utvecklings- och hållbarhetsagendan har Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) på uppdrag av Ålands landskapsregering hittills genomfört två tillitsundersökningar, år 2018 och år 2022.

”Hög mellanmänsklig tillit har beskrivits som ett smörjmedel i ett välfungerande samhälle, medan låg tillit blir som ett grus i maskineriet med verksamheter som tar längre tid, blir mer kostsamma och mindre effektiva (Holmberg & Rothstein, 2015). På grund av de positiva effekterna som tillitskänslan medför för samhället, kan det anses vara mer ändamålsenligt att fokusera på gruppen av så kallade höglitare [...]” (ÅSUB 2018:5 s. 31)

Resultatet från ÅSUBs tillitsstudier visar att de flesta ålänningar känner tillit till medmänniskor. Av de svarande (2022) känner 59 procent hög tillit och 31 procent medelhög tillit. 10 procent uppger att deras tillit är låg. Äldre svarande känner generellt högre mellanmänsklig tillit än svarande i den yngsta gruppen, 16–29 år. Vidare har personer med högskoleutbildning högre tillit än de med gymnasial- eller grundskoleutbildning. Den lägre tilliten i den yngsta åldersgruppen korrelerar med gruppens självskattade psykiska hälsa som enligt flera studier har försämrats under de senaste åren.

Resultaten visar att tillit även är kopplad till hur man upplever sin hälsa, känslan av trygghet, förtroende för institutioner, nöjdhet med den lokala demokratin, synen på korruption samt upplevelsen av att blomstra. 

	Andel svarande enligt nivå av generell mellanmänsklig tillit på Åland (procent)
År	Hög	Medelhög	Låg
2018	63	28	9
2022	59	31	10

Källa: ÅSUB Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022

› Ekonomisk jämlikhet (GINI-koefficienten)

Ginikoefficient mäter ojämlikheter i hushållens inkomster. Ju högre värde ginikoefficienten får desto ojämnare är inkomsterna fördelade. Ginikoefficientens värde 0 (noll) betyder att alla individer har exakt lika stora inkomster, medan värde 1 (ett) betyder att en inkomsttagare får alla inkomster. Ginikoefficienten multipliceras ofta med 100 och anges som ett procenttal.

År	Mariehamns Stad	Ålands landsbygd	Ålands skärgård	Åland
2016	30,90	24,42	27,95	27,40
2017	30,17	23,97	28,18	26,80
2018	30,30	24,40	26,80	27,00
2019	30,90	25,70	27,50	27,90
2020	30,30	24,70	29,10	27,20
2021	33,00	26,50	30,90	29,40
2022	32,00	25,70	31,90	28,60

Källa: ÅSUB Ekonomisk hållbarhet, Statistikcentralen samt THL/Sotkanet

› Andel av befolkningen som har upplevt våld i nära relationer under de senaste 12 månaderna

Landskapsregeringen genomförde en enkätundersökning våren 2017 gällande förekomst av våld i nära relationer. Resultaten 2017 visade att 12,3 procent av de svarande i urvalet hade blivit utsatta för våld i nära relationer under de senaste tolv månaderna. Kvinnornas andel (15,7 procent) var markant större än männens (9,2 procent). Psykiskt våld var den vanligaste våldsformen och ungefär var tredje av de svarande som hade blivit utsatta för våld i nära relationer under de senaste tolv månaderna bodde i ett hushåll med ett eller flera barn. Siffrorna i tabellen är angivna i procent,

År	Totalt	Kvinnor	Män
2017	12,3	15,7	9,2

Källa: Ålands Landskapsregering, Våld i nära relationer på Åland 2017

› Andel av befolkningen som upplevt diskriminering och korruption de senaste 12 månaderna

Diskriminering

I ett demokratiskt samhälle ska alla människor ha samma rättigheter, behandlas lika inför lagen och skyddas mot diskriminering. Med diskriminering menas att en person på basen av en förbjuden diskrimineringsgrund behandlas sämre än en annan person i en jämförbar situation, eller att ett kriterium, regel eller förfaringssätt som verkar neutralt indirekt diskriminerar, eller att man blir utsatt för trakasserier. Förbjudna diskrimineringsgrunder på Åland omfattar kön, könsidentitet och könsuttryck, samt ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Även om diskriminering är förbjuden enligt lag – landskapslag (1987:27) om tillämpning av jämställdhetslagen, samt landskapslag (2022:43) om tillämpning av diskrimineringslagen – så finns generellt sett en underrapportering till tillsynsmyndigheterna vad gäller diskriminering eller upplevelser av diskriminering. Därför har Ålands ombudsmannamyndighet och dess föregångare Ålands Diskrimineringsombudsman  givit ÅSUB i uppdrag att undersöka upplevelser av diskriminering på Åland.

I ett demokratiskt samhälle ska alla människor ha samma rättigheter, behandlas lika inför lagen och skyddas mot diskriminering. Med diskriminering menas att en person behandlas sämre än en annan i en liknande jämförbar situation. Etniskt ursprung, religion eller annan övertygelse, sexuell läggning, kön, könsuttryck, könsidentitet, ålder eller funktionshinder får inte påverka möjligheten för en person att delta i samhället. 

	Andel personer som upplevt diskriminering på Åland (procent)
År	Totalt	Kvinnor	Män
2007	30	31	30
2010	28	30	27
2020	33	41	29

 

	Upplevt diskriminering under de senaste tolv månaderna (procent)
År	Totalt
2007	55
2010	49
2020	40

Källa: ÅSUB Brott, våld, diskriminering

Korruption

Genom tillitsstudie för Åland 2022 har ÅSUB på uppdrag av landskapsregeringen undersökt erfarenheter av korruption.

Korruption kan definieras som missbruk av anförtrodd makt för egen vinning (Europakommissionen, 2022). Generellt är korruptionsnivån låg i de nordiska länderna. Tillitstudie för Åland 2022 ger ändå en bild av att korruption förekommer även på Åland. Närmare en fjärdedel, 24 procent, av de svarande uppger att de eller någon nära har personliga erfarenheter av något som kan kallas korruption.

	Andel svarande som har haft personlig erfarenhet av korruption på Åland (procent)
År	Ja	Nej	Kan inte säga
2022	24	63	13

Källa: ÅSUB Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022

› Jämställdhet

I tabellen presenteras Ålands FN:s Gender Inequality Index, indexet för bristande jämställdhet.

År	GII
2016	0,054
2017	0,027
2018	0,027
2019	0,055
2020	0,012
2021	0,054
2022	0,015

Källa: ÅSUB Ekonomisk hållbarhet 9

UNDP – FN:s utvecklingsorgan - mäter varje år mänsklig utveckling i världens länder, med hänsyn till hälsa, utbildning och inkomst - HDI - Human Development Index. År 2010 infördes ett nytt index: GII, Gender Inequality Index, som även tar hänsyn till jämställdhet. Det är alltså väldigt grundläggande parametrar som bygger på välfärd och politik. Indexet skall utläsas på så sätt att desto lägre värde desto mer jämställd är regionen, ett index på 0,000 är helt jämställt och ett index på 1,000 är så icke-jämställt som möjligt. Ett index på exempelvis 0,075 innebär ett 7,5 procentigt tapp i prestation över de tre dimensionerna hälsa, egenmakt och arbetsmarknad.

Åland placerar sig normalt väldigt högt i en internationell jämförelse av nyckeltalet Gender Inequality Index (GII), mycket beroende på den låga fruktsamheten i åldern 15–19 år bland kvinnorna på Åland. Det som normalt talar till Ålands fördel gällande Gender Inequality Index (GII) är den låga mödradödligheten, den låga fruktsamheten, den höga utbildningsnivån samt det relativt höga arbetsmarknadsdeltagandet. Däremot försämras nyckeltalet normalt på grund av kvinnornas låga andel bland lagtingsledamöterna. År 2021 var det beräknade Gender Inequality Index (GII) för Åland ca 0,054, det vill säga ungefär ett 5,4 procentigt tapp i jämställdhetsprestation. Ett genomsnitt för åren 2002–2021 ger Åland ett GII nyckeltal med värdet 0,045 enligt ÅSUBs beräkningar.

Mål 3 | God vattenkvalitet

› Vattnets kvalitet

I Ålands kustvatten var den ekologiska statusen åren 2012–2018 på en måttlig nivå i mellan- och ytterskärgården. Den ekologiska statusen i innerskärgården var sämre och låg generellt på en otillfredsställande nivå men Kaldersfjärden, Ämnäsviken och Jomala vik uppvisade dålig ekologisk status. Ingen vattenförekomst nådde upp till kriterierna för god ekologisk status i Ålands kustvatten under 2012–2018.

Den ekologiska statusen för de åländska dricksvattensjöarna varierar från otillfredsställande till hög. De tre största dricksvattentäkterna har otillfredsställande (Långsjön och Markusbölefjärden) respektive måttlig (Dalkarby träsk) status.

På kartan (länken nedan) finns vattenförekomsternas ekologiska status för åren 2012–2018. Nästa uppdatering av indikatorn sker år 2024.

Källa: Ålands Landskapsregering

› Utsläpp av fosfor och kväve

De senaste uppgifterna för vattendragsbelastningen på Åland gäller perioden 2012-2018.

År	Fosfor	Kväve
2012-2018	91,3	3254,6

Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet

› Genomförandegrad av vattenvårdsåtgärder

Enligt EU-krav ska alla medlemsländer ta fram åtgärdsprogram för vatten med syfte att nå god vattenkvalitet. Åtgärdsprogrammens cykler löper sex år i taget och många åtgärder pågår kontinuerligt över dessa perioder. De åtgärder som är aktuella under nuvarande programperiod presenteras i ”Förvaltningsplan för de åländska vattnen 2022–2027”. Totalt finns 21 åtgärder, 20 påbörjade per 5 februari.2024 och 1 inleddes inte.

Källa: Ålands Landskapsregering

Mål 4 | Biologisk mångfald

› Andel skyddad mark

I tabellen presenteras Ålands naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal) i hektar landareal samt procent av Ålands landareal.

År	Land	Procent
2016	2 777	1,79
2017	2 777	1,79
2018	2 799	1,80
2019	2 808	1,81
2020	3 057	1,97
2021	3 105	2,00
2022	3 482	2,24
2023	3 572	2,30

I ytan ingår arealen som täcks av skyddade arter i de fall som dessa ligger inom naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal). Jämförelse mellan 2016 års data för areal som täcks av skyddade arter som inte ligger inom naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal) kan göras i SkogsÅland 2027.

Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet

› Andel skyddat vatten

I tabellen presenteras Ålands naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal) i hektar vattenareal samt procent av Ålands vattenareal.

År	Vatten	% av Åland
2016	32 948	2,80
2017	32 953	2,80
2018	32 953	2,80
2019	32 953	2,80
2020	33 049	2,81
2021	33 049	2,81
2022	36 222	3,08
2023	37 741	3,21

Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet

› Attityd hos allmänheten till biologisk mångfald

I genomsnitt 87,4 procent av de svarande instämmer med att det är viktigt att säkerställa biologisk mångfald

Antal och andel (procent) svarande som instämmer/instämmer helt, efter delfråga
	Instämmer/instämmer helt
	Antal	Andel
Det är vårt ansvar att skydda naturen	490	89,4
Vår hälsa och vårt välmående är beroende av naturen och biologisk mångfald	475	87,3
Biologisk mångfald och en välmående natur är viktiga för vår långsiktiga ekonomiska utveckling	446	84,0
Djur, växter och ekosystem har ett egenvärde i sig	481	88,8
Medeltal:		87,4

Not: I resultaten ingår de svarande som svarat enligt skalan 1 = instämmer helt... 5 = instämmer inte alls. Det totala antalet svarande i undersökningen är 560, viktade svar har använts.

Källa: ÅSUB Rapport 2022:4, Ålänningar och miljön 2022

Mål 5 | Attraktionskraft

› Befolkningsförändring (födelsetal, in- och utflyttning)

I tabellen presenteras befolkningsförändring (födelsetal, döda, in- och utflyttning).

År	Födda	Döda	Inflyttade	Utflyttade	Korrigering	Hela förändringen
2016	293	297	1 024	790	1	231
2017	279	235	1 030	796	-3	275
2018	280	272	1 080	789	1	300
2019	267	266	847	764	11	95
2020	261	291	957	742	60	245
2021	293	263	925	739	-1	215
2022	245	301	915	805	-39	15

Källa: ÅSUB Befolkning

› Antal arbetsplatser i företag

I tabellen presenteras antal arbetsplatser i företag inklusive företagare.

År	Antal
2016	10 491
2017	10 631
2018	10 458
2019	10 271
2020	8 670
2021	9 412
2022	10 047

Källa: ÅSUB Arbetsmarknad/Befolkning

› Antal anlända övernattande gäster i kommersiella logianläggningar

I tabellen presenteras totalt antal anlända övernattande gäster i kommersiella logianläggningar; hotell, pensionat/gästhem, stugby och campingplatser.

År	Totalt
2016	200 444
2017	204 742
2018	207 644
2019	189 490
2020	83 724
2021	163 827
2022	209 326

Källa: ÅSUB Turism

Mål 6 | Kraftigt minskad klimatpåverkan

› Totala koldioxidutsläpp

I tabellen presenteras totala utsläppen av koldioxid på Åland per 1 000 ton koldioxidekvivalenter.

År	Totalt
2016	252,5
2017	241,5
2018	244,8
2019	235,2
2020	198,4
2021	196,2
2022	183,4*

*) Hösten år 2023, i samband med publiceringen av 2022 års preliminära uppgifter, uppdaterade SYKE sin beräkningsmodell och reviderade samtidigt utsläppskalkylerna tillbaka till år 2005. 

Källa: SyKe, ÅSUB Ekologisk hållbarhet

› Mängd/andel lokalproducerad fossilfri el

År	Vindkraft, GWh	Vindkraftens andel av Ålands årliga elförbrukning (procent)	Solenergi, GWh	Solenergins andel av Ålands årliga elförbrukning (procent)
2016	56,9	18,6	0,2	0,1
2017	57,0	18,0	0,3	0,1
2018	54,0	16,8	0,4	0,1
2019	58,1	18,5	0,9	0,3
2020	57,2	19,0	2	0,7
2021	56,2	17,0	3,2	1
2022	134,1	40,7	5	1,5
2023	172,3	52,2	8,9	2,7

Fotnot: Andel av total elanskaffning. Uppgifterna om solenergi är en beräkning på basen av den installerade kapaciteten. 
 

År	Total andel lokalproducerad fossilfri el (procent)
2016	18,8
2017	18,1
2018	17,2
2019	19,8
2020	19,7
2021	18,8
2022	44,4
2023	55,5

Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet

› Mängd total fossil- och fossilfri energianvändning

Uppgift saknas.

Mål 7 | Hållbar konsumtion och produktion

› Andel av befolkningen som har en resurssnål återanvändande livsstil  

Antal och andel (procent) svarande som ofta/alltid har resurssnål eller återanvändande livsstil, efter delfråga
	Ofta		Alltid		Ofta/alltid
	Antal	Andel	Antal	Andel	Antal	Andel
Jag satsar på varor som har längre livslängd	287	52,0	155	28,2	442	80,2
Jag lämnar varor till återanvändning (t.ex Emmaus)	185	33,4	179	32,3	364	65,7
Jag säljer varor i andra hand t.ex. på loppmarknad	92	16,7	49	8,9	141	25,6
Jag för varor på reparation hellre än köper nya	190	34,4	71	12,9	261	47,4
Jag överväger behovet innan jag köper en ny vara	239	43,2	219	39,7	458	83,0
Jag köper begagnade varor	186	33,5	26	4,6	212	38,1
Jag köper miljömärkta varor	203	38,4	30	5,7	233	44,1
Jag köper miljömärkta tjänster (t.ex. hotell, frisör)	65	13,9	11	2,3	76	16,2
Jag undviker att köpa varor med varningstext avseende miljön	169	34,9	108	22,3	277	57,2
Jag sparar in på el	228	41,6	113	20,6	341	62,2
Jag sparar in på uppvärmning	191	35,9	105	19,8	296	55,6
Jag sparar in på vattenanvändning	195	35,5	107	19,5	302	55,0
Jag placerar pengar i företag/fonder med miljöinriktning	60	14,0	30,0	7,0	90	21,0
Medeltal:						50,1

Fotnot: I resultaten ingår de svarande som svarat enligt skalan 1 = alltid, 2 = ofta, 3 = ibland, 4 = sällan, 5 = aldrig. Det totala antalet svarande i undersökningen är 560, viktade svar har använts.

Källa: ÅSUB Rapport 2022:4, Ålänningar och miljön 2022

› Antal företag, föreningar och offentliga organisationer som årligen redovisar sitt hållbarhetsarbete

Uppgift saknas.

› Uppkommen mängd avfall per person

Under år 2022 producerades det ca 45 900 ton icke-farligt avfall. Av det icke-farliga avfallet stod animaliskt avfall och blandat matavfall för största delen med mer än 17 500 ton. Andra stora poster är hushållsavfall och liknande avfall samt vanligt slam. Mängden farligt avfall som uppkom var drygt 2 100 ton, varav mineraliskt bygg- och rivningsavfall var den största posten med mer än 900 ton. Den totala mängden avfall uppgick till drygt 48 000 ton år 2022, av detta var mer än en tredjedel någon form av animaliskt avfall och blandat matavfall.

Jämfört med år 2020 innebär detta en minskning med nästan 3 100 ton. Minskningen härstammar främst från en minskning av vegetabiliskt avfall samt mineraliskt bygg- och rivningsavfall.

År	Uppkommet avfall per person (kilogram)
2012	1667
2014	1742
2015	1568
2018	1663
2020	1703
2022	1592

Källa: ÅSUB Miljö (avfallsstatistik 2022)

› Konsumtionsbaserade luftutsläpp av koldioxidekvivalenter per person

År	Ton koldioxidekvivalenter per capita
2015	11,3

De konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp som Finlands miljöcentral har beräknat omfattar utsläpp från hushållens konsumtion, kommunala anskaffningar och investeringar. Konsumtionsbaserade utsläpp omfattar direkta och indirekta växthusgasutsläpp både på Åland och vid produktion av importerade varor från riket och från utlandet.

Av utsläppen från hushållens konsumtion uppgår boende till 18,5 procent, livsmedelskonsumtion till 21,6 procent, transport till 24,7 procent, övriga varor till 16,5 procent och övriga tjänster till 18,5 procent. Det finns vissa skillnader i de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen mellan Åland och rikssnittet.

På ÅSUB kan du läsa mer om olika beräkningsprinciper, då konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp är en av flera sätt räkna växthusgasutsläpp. Olika beräkningsmetoder inkluderar olika delar av samhällets aktivitet.

Källa: Finlands miljöcentral, kolneutraltfinland.fi, ÅSUB Översikter och indikatorer 2019:1