Hållbar konsumtion och produktion

Hållbar konsumtion och produktion är en tvärgående fråga, som bidrar till uppnåendet av samtliga sex övriga strategiska utvecklingsmål. Med konsumtion avses såväl privatpersoners, offentliga sektorns, företagens liksom andra organisationers konsumtion av både varor och tjänster.

Delmål

7.1 Mängden avfall som uppkommer på Åland har minskat till max 1,2 ton per person per år 
7.2 Alla företag och organisationer har integrerat hållbarhet, resurssnålhet och cirkularitet i kärnan av sin verksamhet
7.3 Alla offentliga organisationer praktiserar hållbar offentlig upphandling
7.4 Alla bygger och renoverar på ett hållbart, resurssnålt och cirkulärt sätt
7.5 Nyttodjurens naturliga beteende främjas genom att deras naturliga behov som mat och rörelse tillgodoses 
7.6 Åtminstone 80% av befolkningen har en resurssnål och återanvändande livsstil 
7.7 Åtminstone 80% av befolkningen äter en lokalproducerad kost som enligt aktuella rekommendationer både är till gagn för människors och planetens hälsa
7.8 Åtminstone 80 % undviker att köpa varor som innehåller skadliga kemikalier
7.9 De konsumtionsbaserade luftutsläppen av koldioxidekvivalenter har minskat till 4 ton per person senast 2030 och 2 ton per person senast 2040

Huvudindikatorer

OBS! Arbetet med med en ny hemsida pågår som bäst och när den lanseras uppdateras även alla indikatorer med ny data. I statusrapport 6 finns den senaste datan för alla indikatorer och delmål. Klicka här för att komma till statusrapport 6.

› Andel av befolkningen som har en resurssnål återanvändande livsstil  

Antal och andel (procent) svarande som ofta/alltid har resurssnål eller återanvändande livsstil, efter delfråga
	Ofta		Alltid		Ofta/alltid
	Antal	Andel	Antal	Andel	Antal	Andel
Jag satsar på varor som har längre livslängd	287	52,0	155	28,2	442	80,2
Jag lämnar varor till återanvändning (t.ex Emmaus)	185	33,4	179	32,3	364	65,7
Jag säljer varor i andra hand t.ex. på loppmarknad	92	16,7	49	8,9	141	25,6
Jag för varor på reparation hellre än köper nya	190	34,4	71	12,9	261	47,4
Jag överväger behovet innan jag köper en ny vara	239	43,2	219	39,7	458	83,0
Jag köper begagnade varor	186	33,5	26	4,6	212	38,1
Jag köper miljömärkta varor	203	38,4	30	5,7	233	44,1
Jag köper miljömärkta tjänster (t.ex. hotell, frisör)	65	13,9	11	2,3	76	16,2
Jag undviker att köpa varor med varningstext avseende miljön	169	34,9	108	22,3	277	57,2
Jag sparar in på el	228	41,6	113	20,6	341	62,2
Jag sparar in på uppvärmning	191	35,9	105	19,8	296	55,6
Jag sparar in på vattenanvändning	195	35,5	107	19,5	302	55,0
Jag placerar pengar i företag/fonder med miljöinriktning	60	14,0	30,0	7,0	90	21,0
Medeltal:						50,1

Fotnot: I resultaten ingår de svarande som svarat enligt skalan 1 = alltid, 2 = ofta, 3 = ibland, 4 = sällan, 5 = aldrig. Det totala antalet svarande i undersökningen är 560, viktade svar har använts.

Källa: ÅSUB Rapport 2022:4, Ålänningar och miljön 2022

› Antal företag, föreningar och offentliga organisationer som årligen redovisar sitt hållbarhetsarbete

Uppgift saknas.

› Uppkommen mängd avfall per person

Under år 2022 producerades det ca 45 900 ton icke-farligt avfall. Av det icke-farliga avfallet stod animaliskt avfall och blandat matavfall för största delen med mer än 17 500 ton. Andra stora poster är hushållsavfall och liknande avfall samt vanligt slam. Mängden farligt avfall som uppkom var drygt 2 100 ton, varav mineraliskt bygg- och rivningsavfall var den största posten med mer än 900 ton. Den totala mängden avfall uppgick till drygt 48 000 ton år 2022, av detta var mer än en tredjedel någon form av animaliskt avfall och blandat matavfall.

Jämfört med år 2020 innebär detta en minskning med nästan 3 100 ton. Minskningen härstammar främst från en minskning av vegetabiliskt avfall samt mineraliskt bygg- och rivningsavfall.

År	Uppkommet avfall per person (kilogram)
2012	1667
2014	1742
2015	1568
2018	1663
2020	1703
2022	1592

Källa: ÅSUB Miljö (avfallsstatistik 2022)

› Konsumtionsbaserade luftutsläpp av koldioxidekvivalenter per person

År	Ton koldioxidekvivalenter per capita
2015	11,3

De konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp som Finlands miljöcentral har beräknat omfattar utsläpp från hushållens konsumtion, kommunala anskaffningar och investeringar. Konsumtionsbaserade utsläpp omfattar direkta och indirekta växthusgasutsläpp både på Åland och vid produktion av importerade varor från riket och från utlandet.

Av utsläppen från hushållens konsumtion uppgår boende till 18,5 procent, livsmedelskonsumtion till 21,6 procent, transport till 24,7 procent, övriga varor till 16,5 procent och övriga tjänster till 18,5 procent. Det finns vissa skillnader i de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen mellan Åland och rikssnittet.

På ÅSUB kan du läsa mer om olika beräkningsprinciper, då konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp är en av flera sätt räkna växthusgasutsläpp. Olika beräkningsmetoder inkluderar olika delar av samhällets aktivitet.

Källa: Finlands miljöcentral, kolneutraltfinland.fi, ÅSUB Översikter och indikatorer 2019:1

Utvecklingsmålet bidrar till uppnåendet av FN:s globala mål 12 (hållbar konsumtion och produktion) för hållbar utveckling.