Delmål: År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. Stimulans och uppmuntran sker för ett livskraftigt föreningsliv och en livskraftig kultur- och bildningssektor. Konst, design och arkitektur värderas högt och kulturarvet bevaras, synliggörs och utvecklas. En ny strategi är framtagen för Högskolan på Åland där högskolan ska vara en ”Kunskapsspridare med hög efterfrågan”, ”Mötesplats och innovationshus”, ”En magnet som drar kunskap och människor till Åland” samt ”En katalysator för samhällets digitalisering och tillväxt i företag som erbjuder digitaliseringstjänster på export”. Det här en väldigt viktig pusselbit för att öka inflyttningen och Ålands attraktionskraft ur ett flertal perspektiv.

I samband med ny lagstiftning kommer information delges till allmänheten gällande identifikation av invasiva arter och hur dessa ska hanteras. Samma gäller aktörer inom berörda verksamheter som t.ex. avfallshantering och trädgårdshandel. Informationen ska vara specifikt framtagen beroende på vilken grupp den riktas till.

Kommunsamarbete med kartläggning av enskilda avlopp, samt gemensam tillsyn med framtagande av tillsynsvägledning och tillsynsplan. Lagstiftningen om enskilda avlopp behöver uppdateras för att ge kommunerna bättre verktyg att hantera tillståndsgivning och tillsyn. Allmänna skyddsföreskrifter för dricksvattentäkter togs fram 2019. Ett mer aktivt arbete för ett långsiktigt skydd av dricksvattentäkter och vikar behövs. 

Se över arvodering för stödpersoner. Uppdragets art och omfattning varierar. Likaså tillgången till stödpersoner.

Delmål: Strävan till hög kvalitet på utvecklings- och planeringsprocesser; förstärker attraktionskraften och optimerar synergieffekter mellan natur, kultur, infrastruktur och transporter. Fokus på; god infrastruktur för företag, goda boendemiljöer, mångfunktionella platser och tillgänglig service. Implementeringen av de tre delmålen (för attraktionskraften, Mål 5) riskerar att leda till suboptimering samt att uppnåendet av något av de övriga sex strategiska utvecklingsmålen motarbetas. Ett långsiktigt och systematiskt arbete med strategisk fysisk strukturutveckling bidrar till att minimera dessa risker. Programmet "Fysisk strukturutveckling Åland 2030" har det övergripande målet att bidra till en bebyggelse och regional struktur som möjliggör ett socialt och miljömässigt hållbart, och för människor och företag attraktivt, framtida åländskt samhälle. Det övergripande målet indelas i tre delmål: - En utvecklingsbar samhällsmiljö, - En levande landsbygd och skärgård, - Effektiv markanvändning, säkrade skyddsbehov och klimathänsyn. Rapporten kommer fram till att en decentraliserad centrumutveckling är den önskvärda riktningen för den fortsatta fysiska strukturutvecklingen (främst ny bebyggelse). Detta alternativ bedöms ge de bästa förutsättningarna för en framtida utveckling i linje med rapportens övergripande mål. En färdplan har tagits fram med olika delmål och åtgärder. Det har även inom landskapsförvaltningen bildats ett Forum för fysisk strukturutveckling, planering och infrastrukturprojekt.

Kommuner och tätorter ska ta med gröna strukturer och korridorer i sin planering för att se till att de utvecklas i takt med det övriga samhället. Underlaget för fysisk strukturutveckling kommer att användas för att behålla och utveckla gröna korridorer. I samband med att ny plan- och bygglagstiftning ska miljöbyrån se till att hänsyn tas till gröna korridorer. Mariehamns stad har tagit fram en grönplan, anlagt våtmarker, lämnat gräsytor oklippta för pollinerare och lämnat högstubbar i samband med att man tagit ner döda träd. Ålands Natur och Miljö r.f. och Sagojord nordisk scenkonst Ab arbetar med besöksträdgården Mariero och Eriksson Capital Ab anlägger gröna vertikala väggar på sitt nybygge på Torggatan. Fruktodlare på Åland använder sig av halmbehållare för att locka till sig vildbin och fågelholkar för att locka till sig småfåglar, ett slags återskapande av naturliga boplatser i odlingsmark. Landskapets fastighetsverk sköter skogsbruk i enlighet med FSC-standarden.

Skapa möjligheter till att byta bransch/yrke/hitta jobb i annan bransch.

Implementera äldrelag och nya Socialvårdslagar samt tillämpningsguide för lagarna.

Allmänheten ska aktiveras att samla in uppgifter om skyddsvärda arter och natur, detta görs genom tvåvägskommunikation och ett registreringsverktyg på landskapsregeringens hemsida.

Belastningsminskande åtgärder och ökat kretslopp inom jordbruk och djurhållning stöds och utvecklas, exempelvis vid gödsling och återanvändning av vatten. Befintlig kunskap och information kommuniceras i linje med projekten Hungry for Saltvik, "minskade näringsförluster från jordbruksmark" och projektet Smarta vatten. Näringens egna arbete för cirkulära och hållbara lösningar behöver stöttas. Åtgärden samordnas med åtgärderna ”förbättrad jordhälsa”, "Förbättra vattenområden", "Minska näringsförluster", "Kolsänkor" och ”Öka näringsfällor”

Hur kan vi kompetenssäkra de som arbetar med utsatta? Just nu pågår ett nordiskt projekt med 3 åländska deltagare. Uppföljning av rapport från projektet.

Framtagande av VA-plan för hela Åland. En långsiktig plan för hållbar vattenförsörjning och behandling av avloppsvatten.

Samabete mellan miljöbyrån och kulturbyrån för att sprida information till allmänheten om Ålands miljö och naturhistoria genom museala utställningar.

Stöd till jord- och skogsbruket bör riktas in på lösningar som minskar utsläppen och binder, eller återanvänder näringen. Befintlig kunskap och information kommuniceras till jordbrukarna. Åtgärden samordnas med åtgärderna ”förbättrad jordhälsa”, "Förbättra vattenområden", "Kretsloppsanpassat jordbruk" och ”Öka näringsfällor” samt är i linje med projekten "minskade näringsförluster från jordbruksmark" och Smarta vatten.

Närmiljöer planeras så att alla, oberoende av ålder och funktionsnedsättning, kan vara ute och vara aktiva tillsammans. Vid all samhällsplanering planeras bostadsområden med fokus på den lätta trafiken och så att behov av bilägande/bilkörning minimeras. Aktiva närmiljöer berörs i samband med Folkhälsostrategin. 

Delmål:  År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. Precis som företag och organisationer har även platser ett varumärke. Det är du och vi som representerar det åländska varumärket. Det vi gör och kommunicerar utåt påverkar omvärldens uppfattning om Åland. Genom att alla som kommunicerar om Åland använder oss av gemensamma riktlinjer kan vi skapa ett starkt varumärke och locka fler besökare, boende och företag. Riktlinjer finns presenterade på varumarke.ax. En uppdatering av varumärkesplatformen planeras göras under 2024. 

En reviderad naturvårdsförordning snabbar på arbetet för att i lag kunna skydda arter som bedöms som hotade. Utfärdad 2023.

Näringsämnen som förloras från jord- och skogsbruksmark samlas i fördröjningsmagasin, våtmarker, dammar och andra vattenförbättrande åtgärder som tillkommer successivt. Även uttag av näringsämnen genom SEABASED-projektet: bevattning av vall med havsvatten och försöksfiske av spigg samt COAST4US: framtagande av hållbara planer för marin- och kustzoner, har utförts. Dessutom har strategiskt arbete för att skydda dricksvattentäkter genomförts. Samordningsvinster kring frågor om klimatanpassning, biologisk mångfald och bevattningsvatten finns. Strategi för bevattningsvatten och näringsfällor tas fram. Påverkan på naturlig vattenföring beaktas så att skapandet av nya lösningar inte skapar nya problem eller utmaningar.  Flertalet goda exempel har finansierats inom ramen för Leaderprogrammet. Mariehamns stad erhöll 2022 Nordiska rådets miljöpris för Nabbens våtmark. År 2023 invigdes Apalängens våtmark i Sviby. Åtgärden samordnas med åtgärderna "Förbättra vattenområden", "Minska näringsförluster" och ”Öka näringsfällor”.

Se över strukturer för inlärning av svenska, både för inflyttade. Grundskoleutbildning för vuxna är under utveckling inför ht 2021. Förberedande utbildning föreslås införas på gymnasienivå. I läroplanen finns läshöjande insatser i grundskolan och språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Svenska som andraspråk införs i grundskolan 2021. Språkstöd och språklekar i barnomsorgen.

I relation till lagstiftning som rör jämställdhet och diskriminering har Ålands ombudsmannamyndighet beställt en "Rapport om upplevd diskriminering i det åländska samhället år 2020" från ÅSUB. Det är 10 år sedan senaste diskrimineringsutredningen gjordes. Rapporten kommer att ge uppdaterad information om ålänningarnas erfarenheter och resultatet kommer analyseras och vara ett underlag för Ålands ombudsmannamyndighets fortsatta arbete. Rapporten är också ett viktigt kunskapsunderlag för kommuner, näringsliv, skolor, hälso- och sjukvård, KST och andra relevanta aktörer och beslutsfattare.

Delmål: Kulturarvet bevaras, synliggörs och utvecklas samt Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende. Tall Ships Races 2021 organiseras av Sail Training International. Medan fartygen är i Mariehamn, 24 - 27 juli, arrangeras en mängd olika aktiviteter och festligheter för fartygens besättningar och lokalbefolkningen. Det lokala förenings-, närings- och kulturlivet uppmuntras delta på olika vis. Ungefär 300 volontärer är med och förverkligar evenemanget, med möjlighet att knyta både lokala och internationella vänskapsband. Den sista tävlingssträckan går från Mariehamn till Szczecin, Polen.

Syftet med jämställdhets- samt diskrimineringslagen är att alla i samhället behandlas jämlikt. För att förbättra och säkerställa ett systematiskt, återkommande jämställdhetsarbete där personal och elever är delaktiga, är myndigheter, arbetsgivare samt läroanstalter (skolor) skyldiga att upprätta jämställdhetsplaner. En kartläggning inom olika myndigheter, kommuner och skolor på Åland har visat på brister i nuläget vad gäller jämställdhetsplanering. De som har jämställdhetsplaner har ofta en kombinerad jämställdhets- och likabehandlingsplan. De flesta aktörer har uppdaterat eller håller på och uppdaterar sina jämställdhetsplaner. Uppföljning, information, stöd och eventuell fortbildning behövs utifrån de behov ansvariga aktörer har. 

Delmål:  År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. Ingångssida för (nya) besökare, studerande,  boende och företag på Åland, med samlad information om Åland på svenska och engelska.

Fiskodlingskassar byts till cirkulära innovationer på både fodersidan och avfallssidan, eller landbaserad fiskodling. Arbete för utveckling av fiskodlingen är centralt för förbättrad vattenkvalitet. Näringens arbete för cirkulära och hållbara lösningar stöttas. ABCD-metoden/backcasting förespråkas, i enlighet med Utvecklings- och hållbarhetsagendan, som verktyg för att komma vidare denna komplexa fråga så att arbetet sker hållbart och strategiskt i rätt riktning. Arbetet sker i samarbete med näringen och mål 7. Ett nytt finansieringsprogram inom Europeiska havs- fiskeri- och vattenbruksfonden har lanserats och pengar för innovationer och samarbeten mellan aktörer finns att söka fram till 2027.

Följ upp utvecklingsbehoven som synliggjordes i utvärderingen av barnahusmodellen, en modell som tillämpas när barn utsätts för brott. 

Samtliga läroplaner genomsyras av hållbarhet. Kunskaper i humanistiska ämnen, social hållbarhet och demokratifrågor premieras.

I början av juni 2020 publicerades en integrationsutredning "Att leva och bo som inflyttad på Åland". https://www.asub.ax/sites/www.asub.ax/files/reports/rapport_2020_3_att_leva_och_bo_som_inflyttad_pa_aland.pdf Utredningen kommer att ligga till grund för Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande åtgärder 2020-2023 som togs fram under 2020.     

Insamling av information om invasiva arter från allmänheten med hjälp av ett registreringssystem på nätet. Verktyget finns och ska marknadsföras genom kommunerna under 2023, bland annat inom det seminarium som planeras hållas.

Styrmedel och åtgärder för miljövänliga växtskyddsmedel till jordbruket som inte skadar våra vatten. Samsyn med närregioner skulle kunna gynna arbetet eftersom tillåtna substanser är olika i olika länder. 

Skolan ses i högre grad som ett resurscentrum där elever erbjuds individuellt anpassad skolgång och utbildning i kombination med praktiska uppgifter utgående från intresse och förmåga och i samverkan med näringslivet. Detta arbete sker parallellt med arbetet för att minska otrivsel i skolan och arbeta strategiskt med skolavhopp. En del av det Utbildningspolitiska programmet. Under hösten 2024 kommer en arbetsgrupp att tillsättas som ska ta fram innehåll, läroplan och lagstiftning för en utbildning som förbereder för gymnasiestudier. Utbildningen ska rikta sig till dem som behöver förbättra sina kunskaper i svenska, höja sina betyg eller på annat sätt behöver förbereda sig bättre för att klara av gymnasiestudier. Arbetsgruppens rapport beräknas vara klar i juni 2025

Inom ramen för projektet "En säker hamn" 2019-2020 utbildades inflyttade på svenska till samhälls- och hälsokommunikatörer. Kommunikatörerna kan anlitas av det offentliga Åland, det privata och av tredje sektorn för att ge grundläggande samhällsinformation om bl.a. arbetsfrågor, jämställdhet, lagstiftning och hälsa på sitt eget modersmål och svenska. Samhälls- och hälsokommunikatörerna bidrar för olika grupper på olika språk med sin expertis om samhället och får arvode för att informera inflyttade i kommunerna.  

Motverka sexuella trakasserier och främja jämställdheten i de åländska skolorna och i fritidssektorn. Genom föreläsningar, workshops, handledning, utbildning och samtal får ungdomar, ledare och personal med kunskap och verktyg för att motverka sexuella trakasserier och diskriminering. Arbetet sker genom projektet UNGA- jämställd skola och fritid och fortgår i samråd med skolorna och fritidssektorn. Övergripande mål är att alla ungdomar ska känna sig trygga i skolan och i sin fritidssysselsättning.  

Kontinuerligt inrättande av fler skyddsområden på Åland, målsättningen är 10% strikt skyddad och 30% skyddad natur vid 2030, i enlighet med EU:s biodiversitetsstrategi.

Den offentliga sektorn köper in förbrukningsmaterial och kemikalier som kan påverka vattenkvaliteten om de kommer ut i naturen. Det behövs en reglering vid offentlig upphandling av konsumentprodukter så att risken för skada på våra vatten minimeras. Mer samarbete och koordinering mellan målen och mellan offentliga instanser är nödvändiga. Lagstiftning och målsättningar finns men hur utvecklar vi kraven så att det blir så bra som möjligt för Åland? 

Det finns i nuläget ett allmänt behov av att kartlägga utbildningsutbud, behov och önskemål gällande utbildningsalternativ för personer med funktionsnedsättning. Därefter kan man prioritera och skapa fler utbildningsalternativ för personer med funktionsnedsättning. I åtgärdsprogrammet "Ett tillgängligt Åland" som löper ut 2020, formulerades behovet av att skapa ett bredare utbud av utbildningsalternativ på gymnasienivå, men även riktade insatser kring olika specialbehov. Detta arbete behöver fortsätta.  Ålands gymnasium har anhållit om ESF medel för ett treårigt projekt som skall utveckla stödfunktionerna vid Ålands gymnasium med målsättningen att öka möjligheten att komma ut i arbetslivet

Implementering av Kommunernas socialtjänst

Fortsatta insatser behövs för att förbättra landskapets beredskap för olyckor från olja och kemikalier på land och vatten. Rikslagen träder i kraft 1.1.2025 och målet är att den kompletterande åländska lagstiftningen ska träda i kraft samtidigt. Arbetet fortskrider med att ta fram en blankettlag och överenskommelseförordning under 2024.  Den uppdaterade lagstiftningen kommer att ge gränsbevakningen ökade befogenheter.

Hur ser våra behov ut inom ramen för ett hållbart liv? Vad nöjer vi oss med? Hur kan vi jobba mindre? Hur ska vi förhålla oss till konsumtion/ statusjakt/övergång till ett mer hållbart liv? Adressera konsumism och hur det kopplas till belöningscentra. En tankesmedja/ forum eller plattform för att utveckla dessa frågor.

Hållbarhetsrådgivning - hur kan jag göra om jag vill leva hållbart? —vardagstips, se ex. med mat- och livsstilscoachning. Hur når vi alla? Vem står eventuellt utanför?

Förnyad vattenlagstiftning samt den lagstiftning som rör dricksvatten och avloppsvattenhantering påbörjades 2013, för att uppfylla de vattenrelaterade EU direktivens krav att uppnå god vattenstatus. Lagstiftningen ska ge förutsättningar för de åtgärder som behövs för att skapa god vattenkvalitet. Hela landskapsregeringens förvaltning och berörda remissinstanser, intresseorganisationer och näringslivet behöver medverka till att nå resultat.

Dricksvattentäkterna behöver skyddas i ett långsiktigt perspektiv. En strategi tas fram som omfattar både lagstiftning och samråd med vattenbolag, verksamhetsutövare och markägare.

Jobba strategiskt med problematisk skolfrånvaro på grundskolan och skolavhopp på gymnasialstadiet. Vad vet vi om barn och ungdomar som inte trivs i skolan? --> vi behöver mer kunskap om vilka barn/ungdomar som inte trivs och varför. Utvärdering riktad till vårdnadshavare på lågstadiet har genomförts i januari 2020. Ett utvecklat arbete med att stärka elevers självkänsla - bland annat projekt Positiv psykologi som inletts under 2020. Implementera ett arbetssätt som grundar sig i Positiv psykologi på alla utbildningsnivåer. Fånga upp elever med bristande kunskap tidigt. Strukturerat arbete med att stötta skolgången för barn som lever i utsatthet. Inrätta ett resurscenter för skolpsykologer. Ett proaktivt antimobbingarbete. Sker parallellt med utvecklingen av individanpassad utbildning. Utbildningsbyrån har i samarbete med projektet "Barn- och ungas hälsa och välmående" inlett en arbetsgrupp "Arbetsgruppen för utbildningssektorns stödinsatser till barn och unga". Arbetsgruppen kommer att utreda problematisk skolfrånvaro och stödinsatser och beräknas presentera en slutrapport i juni 2025.

Personcentrerad vård (PCV) är ett förhållningssätt som bygger på ett partnerskap mellan patient/klient, närstående och professionella. Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår från personens förmågor, vilja, behov, hälsa och välbefinnande samt sociala och kulturella sammanhang. Att införa PCV kräver grundläggande förändringar både av hur arbetet i vården organiseras och av de traditionella rollerna; PCV är ett förhållningssätt som i grunden förändrar hur vi ser på vårdens uppdrag och som får effekter på hur det dagliga arbetet prioriteras och utförs. Att införa PCV är ett omställningsarbete som tar tid och behöver följas och utvärderas över tid. Lag om patientens ställning och rättigheter https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1992/19920785 Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården  https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2000/20000812

Beskrivning: Leadermetoden är en finansieringsmodell för lokala projekt med lokala aktörer som beslutsfattare och genomförare. Programperioden 2014–2022 har beviljat stöd till Leaderprojekt om totalt 1,8 miljoner euro och fiskeleaderprojekt om totalt 580 000 euro. Av Leaderprojekten har 34 projekt haft Natur och miljö i fokus. De projekten bidrog till minskad miljöbelastning, ökad biologisk mångfald, öppna landskap, rekreation och fritid, användandet av naturen som resurs och befolkningens medvetenhet om miljövård. Av fiskeleaderprojekten har 24 projekt haft fiskevård som fokus: Skapa fiskevårdsplaner i syfte att underlätta ägarförvaltning, restaurera och iordningställa lek- och uppväxtområden för fisk och andra åtgärder som har direkt betydelse för fisk- och vattenmiljön, vilket gynnar lokalsamhället genom stärkta näringar och starkare attraktionskraft. Ytterligare ett antal projekt har haft som syfte att höja kunskapsnivån gällande både natur och miljö generellt (leader) och havsmiljön (fiskeleader).

Arbetet för en hållbar dricksvattenförsörjning för hela Åland drivs av Ålands vatten. Mer samordning med fler aktörer skulle gynna en hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet. Utredning för ny råvattentäkt genomfördes 2022.

Ny kulturpolitisk strategi med koppling till Utvecklings - och hållbarhetsagendan 2020-2023. Kultur som en utvecklingsstrategi med inriktning på social hållbarhet och konkurrenskraft.

Grundvattenområdena uppdaterades i juni 2023 efter markundersökningar av Geologiska forskningscentralen (GTK). Landskapsregeringen överväger en ny avgränsning av Storby grundvattenområde, efter borrningar och installation av grundvattenrör (beroende av budget).

Själens odling. Ökad förståelse och kunskap kring hur kropp och psyke hänger ihop och vad det innebär att utvecklas genom livet som människa. Hur utveckla bildningstanken? Få med både den instrumentella ansatsen och egenvärdet. Kopplas också till åtgärden Tankesmedja hållbart liv.

På Åland används SMHI:s vattenwebbmodell framtaget för Åalnds landskapsregering. Modellen ger insikt i kväve- och fosforbelastning samt dess ursprung för varje vattenförekomst, såsom skogsmark, brukad mark, fiskodling eller avlopp. För effektiva och kostnadseffektiva åtgärder behövs åtgärdsplaner för varje vattenförekomst, vilket möjliggör korrekt placering av åtgärder baserat på behov. Det kan inkludera åtgärder för avlopp på vissa platser eller utveckling av brukad mark på andra. Åtgärdsplanerna underlättar prioriteringar mellan vattenförekomster och deras åtgärder för optimal effekt och kostnadseffektivitet. Exempelvis kan en åtgärdsplan likna utredningen för Ålands största dricksvattentäkter, som redovisar näringsbelastning och åtgärdsförslag. Det nyligen framtagna dokumentet "Åländska dricksvattentäkter, övergödningsproblematik och åtgärdsförslag" (2022) utgör en grund för riskbedömningar enligt det uppdaterade dricksvattendirektivet (se bilaga). Använd användarnamn "alr" och lösenord "vatten2020" för att besöka vattenwebb via länken nedan.  

Anpassa jord- och skogsbruk till klimatförändringar med exempelvis förändrad nederbörd, torka och översvämningar som skadar våra vatten. Åtgärden samordnas med program för jordbruk, skogsbruk och vatten, samt med åtgärderna ”Industriell symbios", kretsloppsanpassat jordbruk","Åtgärder för alla vattenförekomster", "Minska näringsförluster" och ”Öka näringsfällor”. Denna åtgärd lyftes som prioriterad inom målarbetet under 2023.

Åtgärder för förbättrad jordhälsa för bättre näringsupptag, vattenhushållning och ökad kolinlagring. Arbete för utveckling av jordbruket som helhet är centralt för förbättrad vattenkvalitet. Åtgärden samordnas med åtgärderna ”Kretsloppsanpassat jordbruk”, "Industriell symbios", "Åtgärder för alla vattenförekomster", "Minska näringsförluster" och ”Öka näringsfällor”.

Arbetet med flexibla transporter fortskrider som en del av åtgärderna i det äldrepolitiska programmet. 

Antagningskriterierna till lyceet bör ses över med hänsyn till möjlighet att komplettera gymnasieansökan i efterhand med t.ex. intyg över godkända språkprov. Det ordnas nationella språkprov 2 gånger/år varav det på våren borde vara möjligt att få söka in till skola på – mycket hinner hända språkmässigt på ett halvår. Alternativet är att arrangera ett eget språkprov. Idag är skolans krav på språkprovet högre än vad som krävs för medborgarskap.  Kravet på godkänd språkexamen har tagits bort och skolan testar själv språkkunskaperna i svenska.  

Delmål:  År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar.   År 2022 är det 100 år sedan Åland blev självstyrt. Under jubileumsåret 9 juni 2021 till 9 juni 2022 ska vi fira, hedra och värna den åländska självstyrelsen. Ålands landskapsregering arrangerar landskapsregeringens firande i samarbete med lagtinget, kommunerna och myndigheterna på Åland.

Säkerställa kompetensutveckling för yrkesverksamma inom alla branscher, utveckla vuxenutbildningen, både inom gymnasium och högskolan. Se även åtgärd "Karriärbyte " 2020.

  Ett aktivt demokratiarbete behövs för att stärka ett systematiskt inkluderande i beslutsprocesser genom t.ex. medborgardialog och brukarinflytade, jfr. SOU 2016:5. Rutiner för och genomförande av återkommande medborgardialoger, både öppna för vem som helst och riktade till fokusgrupper, utarbetas. Medborgarsamtal genomfördes mellan 15-27 september 2020 runtom på Åland (under ledning av ungdoms- och demokratisamordnare Håkan Strömmer). Avsikten är samtalen fokuserades kring hur Åland bör utvecklas under och efter Covid19-pandemin –vilka vanor, aktiviteter och verksamheter innan undantagstillståndet vill vi bevara som de varit och/eller utveckla framåt? Vad vill vi inte återupprätta alls?    

Målet är att samordna stödfunktioner inom skolorganisationerna för att uppnå tillgång till likvärdigt stöd i samtliga skolor. Samordning av stödfunktioner inom skolan är till viss del utfört (organisering av skolpsykologtjänster och skolhälsovård), och pågår till viss del (kuratorstjänstsamordning och samverkansmodell mellan KST och skola). 

Delmål: Näringslivet är framgångsrikt lokalt och internationellt och erbjuder kvalificerade arbetsmöjligheter. Litenheten tas tillvara och företagen verkar för snabb implementering av nya innovationer och tekniska lösningar. Ett attraktivt Åland har attraktiva arbetsplatser och ska vi bli fler ålänningar krävs dessutom fler arbetsplatser. Ett lämpligt område för Åland att satsa på är företag som arbetar inom digitalisering, automation och AI och som exporterar sina tjänster. Ett projekt initieras för att ta fram stöd för dessa företag.

Tillgängliggöra olika modeller för hur man kan utveckla multiprofessionellt team som kan adressera social sektor, hälsa, skola, dagis m.fl. tidiga insatser + sektorsövergripande arbete.

Nytt utbildningspolitiskt program arbetas fram i god tid innan det nuvarande går ut 2025.  Projekt för utbildningssektorn på temat utbildning, lärande och bildning. Vad är en skola i framkant? Vi behöver definiera vad vi menar. Landskapsregeringens utvecklingsarbete för den bästa skolan är ett kontinuerligt arbete genom styrdokument, fortbildning och uppföljning. Kunskapshöjande insatser, bemötande, metoder för inkludering, fysisk och psykisk. Flera olika frågeställningar kommer att ses över inom ramen för översynen av det utbildningspolitiska programmet - skolträdgårdar i skolorna, säkerställa och stödja lärarnas kompetens att vara “vägvisare” ut i livet, en översyn av stödet till bildningsförbunden och andra aktörer inom fri bildning, ge alternativa skolor ekonomiska möjligheter oavhängigt av elevernas hemkommun. Se över frågan om skolpeng. Revidering har påbörjats och beräknas vara klart våren 2025.  I det nya utbildningspolitiska programmet inkluderas barnomsorgen då området numera ingår i utbildningsbyråns ansvarsområde. 

Genomför fortbildning för berörda beslutsfattare och tjänstemän i verktygen Barnrättskonsekvensanalys (BKA). Vidareutveckla barnrättskonsekvensanalys (BKA) som verktyg för inflytande och delaktighet. Skapa formella inflytandeformer där unga kommer till tals. Det finns inte någon gemensam syn på vad BKA är. BKA behöver förankras och kopplas till LR:s arbete med att ta fram en barnstrategi. En viktig aktör i arbetet är Rädda Barnen på Åland.  Rädda barnen har medverkat till att genomföra en BKA under 2023 vad gäller trafiklagstiftning: 2023 Vägtrafiklagen-barn och unga.pdf (regeringen.ax) Ålands ombudsmannamyndighet har gjort en studie om barnkonsekvensbedömningar i åländska lagförslag år 2020 med analys och rekommendationer att utgå ifrån.    

Tillräckliga incitament för att gynna naturbeten, dels genom stöd men även genom marknadsföring och produktutveckling.

Stärka industriell symbios kring cirkulation av näringsämnen som gynnar en grön omställning och våra vatten. Nyttjande av spillprodukter till olika delar av branscher på Åland. Lyft fram goda exempel och innovativt tänk, tex. samarbetet mellan Orkla och Haga kungsgård som skapades i projektet ”Hungry for Saltvik”. Åtgärden samordnas med åtgärderna "Åländska rösten", ”Kretsloppsanpassat jordbruk”, ”Minska näringsförluster" samt "Förbättrat energiutnyttjande".  Åtgärden har kopplingar till mål 7; Hållbar konsumtion och produktion. 

Planeringsarbetet fortsätter med "Grundvux", vilket är ett program för vuxna och äldre ungdomar som saknar grundskoleutbildning och grundkunskaper för fortsatta studier. Arbetet är under utveckling inför ht 2021.

Projekt för att trygga Östersjöns biologiska mångfald.

Biologisk mångfald planeras in i all samhällsbyggnad, ex. vägrenar, tak, planteringar, vattenuppsamling m.m. Park- och lekområden planeras med bärbuskar och möjligheter att odla tillsammans i närområdet.

Äldrelagen förstärker äldres delaktighet genom inrättande av äldreråd i kommunerna.  Mariehamns stad, Lemland tillsammans med Lumparland samt kommunerna på Norra Åland tillsammans, har nu äldreråd.

Hållbara offentliga inköp, liksom hållbara inköp inom alla typer av organisationer, är ett ständigt aktuellt område. Möjligheterna som upphandling för med sig som ett verktyg för hållbar omställning är stora. Trots en allmän ambition om att det ska vara lätt att göra rätt då det kommer till hållbara inköp så är det inte alltid så. Därför har ett team bestående av representanter från olika samhällssektorer inlett ett arbete för att underlätta för hållbara inköp. Denna guide har tagits fram av teammedlemmarna Maria Törnqvist, myndighetschef vid Upphandlingsinspektionen och Karin Rosenberg-Brunila, ledande hållbarhetslots vid bärkraft-nätverket. Vår målsättning för framtagande av guiden är att stötta alla som fattar beslut eller som praktiskt ska göra ett inköp eller en upphandling inom offentlig sektor, för att underlätta för de första stegen inom hållbar upphandling.

Landskapsregeringen koordinerar utvecklingsplaner och åtgärdsprogram för god vattenkvalitet med samhällets aktörer. Hela landskapsregeringens förvaltning och remissinstanser behöver samarbeta för ett gott resultat. Elever i för- och grundskolan tar del av hållbara lösningar inom näringsliv och offentlig förvaltning. Högre utbildningar är aktiva inom havs- och vattenforskning i Östersjön. FSSD och ABCD metoden appliceras för att strategiskt och metodiskt nå målen. Målet om god vattenkvalitet har påverkan på alla målen, men speciellt på mål 4 om biodiversitet och mål 5 om attraktionskraft.

Ta in brukarperspektivet i samband med utformandet av olika typer av samhällstjänster med särskild hänsyn till barn, unga, äldre, personer med funktionsvariation, nyinflyttade m.fl. = efterlev FN konventioner. Rutiner kring exempelvis remissförfaranden i samband med ny lagstiftning kan ytterligare förbättras, likaså rutiner kring barnrättsperspektivet. Sedan 2022 finns patientråd (ÅH) och sedan 2023 klientråd (KST). Även Funktionsrätt Åland (fd handikappförbundet) har tillgänglighetsgrupp

Antagande av en åländsk lagstiftning gällande hantering av invasiva arter kommer ge förvaltningen verktyg för att minska spridningen och införseln av dessa. Lagen trädde ikraft 1.1.2021. Ålands Natur och Miljö r.f. ordnade 2021 och 2022 talkoarbete för att ta bort invasiva arter och har skickat ut information om invasiva arter till sina medlemmar.

Information om vattenmiljön samt de vattenförbättrande verksamheter som utförs på Åland sammanställs och görs tillgänglig för allmänhet och alla berörda parter. Landskapsregeringen visar exempel på, stöder vattenförbättrande åtgärder och tar fram informationsmaterial till allmänheten via olika insatser. Vattenskydd.ax kommunicerar kunskap om vatten till alla ålänningar och har sedan 2022 kompletterats med Våtmarkswebb Åland för att inspirera till fler dammar och våtmarker. Under 2023 lanserades de kunskapshöjande aktiviteterna "Utedassets 123" och informativa skyltar till Ålands EU-badstränder. Genomförandet av åtgärderna för vatten- och havsvården kan följas på sidan https://aland.paverkavattnen.fi/ 

Arbetet med barns rättigheter behöver strategiska mål och tydliga insatser. För att samla de insatser som planeras inom politikområdet behöver en strategisk barnpolitik utformas. I beredning av ärenden, i budgetarbete, i framtagande av lagstiftning, i policy och programarbete ska ett barnrättsperspektiv säkerställas. Särskild uppmärksamhet ska ges åt barn och barngrupper i utsatta situationer och regionala skillnader samt barns delaktighet. Ta i beaktande ett intersektionalistisk perspektiv.

Det finns ett behov av att inleda ett bredare samtal kring demokratifrågor och dess byggstenar så som media, public service, rösträtt, marginaliserade medborgare m.m.  Intresse för demokrati ska ökas genom kunskapshöjning och diskussioner om demokrati. På internationella demokratidagen 15.9. 2021 ordnade Ålands fredsinstitut i samarbete med flera organisationer ett demokratiseminarium och en demokrati-antologi gavs ut av Ålands fredsinstitut hösten 2021.  Den 14.9. 2023 ordnas ett seminarium på temat demokrati: https://www.lagtinget.ax/nyheter/desinformation-hot-mot-demokratin Arbetet med att ökar intresset för demokrati fortsätter bland annat genom att mål 2 - tillit och delaktighet - har delaktighet och demokrati som ett fokusområde, vid sidan av korruption, under år 2023. Utmaningar i att få ökad delaktighet i lagtings- och kommunval kommer att lyftas inför valet år 2023.

Införande av åländsk lista för de mest betydande invasiva arterna i landskapet som ska utrotas eller hållas under kontroll i enlighet med lagstiftningen om kontroll av invasiva arter. Förordningen trädde ikraft 1.1.2021.

För att befrämja befolkningens hälsa och förebygga sjukdom avser landskapsregeringen att ta fram en folkhälsostrategi. Strategin ska övergripande beskriva de aktuella folkhälsoutmaningarna och olika verksamhetsområdens möjligheter att bidra till bättre hälsa och minskad sjukdom. Strategin ska vara vägledande med utgångspunkt i att långsiktigt ge skapa förutsättningar för ett hälsofrämjande samhälle med förutsättningar för människor att göra hälsosamma val och förverkliga hälsosamma beteenden. Strategin ska användas som ramverk för att utveckla specifika handlingsplaner med mätbara målsättningar inom prioriterade områden. Strategin och specifika handlingsplaner följs upp via bestämda indikatorer.  

Ålands Natur och Miljö rf. ordnar naturutflykter och även integrationsprojektet Träffpunkt skogen genom vilket man lär nyinflyttade mer om den åländska naturen. Man iordningställer även trädgården Mariero på Nygatan i Mariehamn.

Delmål: Näringslivet är framgångsrikt lokalt och internationellt och erbjuder kvalificerade arbetsmöjligheter. Litenheten tas tillvara och företagen verkar för snabb implementering av nya innovationer och tekniska lösningar. Lemland, Lumparland och Föglö kommun vill tillsammans stärka regionens näringsliv och främja företagande. Målsättningen med projektet är att de befintliga företagen i regionen utvecklas, att nya företag bildas i regionen samt att befintliga företag etablerar sig i regionen. Tanken är att projektet ska bidra till nya arbetstillfällen, ökad inflyttning samt en bättre skattebas för kommunerna i regionen. Ålands landskapsregering deltar i finansieringen av projektet.

Rapport om ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland 2021 är gjord. Rapporten är en uppföljning av ÅSUB:s tidigare utredningar Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland.  Målet är att förebygga och bekämpa ekonomisk utsatthet samt att bedöma om de förändringar som genomförts i den delen av bidragssystemet som faller under åländsk behörighet kan betraktas som ändamålsenliga.  Arbetet kopplar även till EU: s mål om att antalet människor som löper risk att drabbas av fattigdom eller utslagning ska minska med 15 miljoner till år 2030.

Kommunernas implementering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. ÅHF har 2019 - 2022 haft ett rättighetsutbildarprojekt, vilket erbjudit utbildning för kommunerna och andra myndigheter på Åland om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hur de kan implementeras. Ålands handikappförbunds rapport Hur upplever personer med funktionsnedsättning sin situation på Åland? från år 2020 utgör en grund för arbetet. I rapporten undersöks hur Åland uppfyller FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Projektet Sysselsättning för alla (2.5.2022-30.5.2023) har utrett faktorer som är viktiga att beakta för att visionen om sysselsättning för alla ska uppnås. Bland annat krävs det att myndigheter i större utsträckning möjliggör mutiprofessionella insatser för att kunna beakta individuella hinder i högre grad. Projektet utmynnade i förslag på utvecklingsåtgärder, för vilka medel från den åländska strukturfonden kan sökas.  I utredningen har också Flexjobb berörts, som tidigare ingått i färdplanen som ett eget delmål. I och med att systemet med Flexjobb omfattar delar som hör till  socialförsäkringssystemet och därmed den finländska lagstiftningsbegörigheten är möjligheten att införa liknande system på Åland begränsade.

Ungdomsrådet grundades hösten 2022 på initiativ av Utvecklings- och Hållbarhetsrådet. Syftet med gruppen är att öka Ålands ungdomars inflytande i politiken och landskapets vidare utveckling.  Ungdomsrådet består utav cirka tio medlemmar i ålder 15-20 år. Medlemmarna i rådet utses av studeranderådet från Ålands yrkesgymnasium, Ålands lyceum, yrkesträningsprogrammet, Ålands Folkhögskola och aktiva inom Ung Resurs. Medlemmarna väljs för en period om ett år. Ungdomsrådet träffas en gång i månaden i lagtinget och diskuterar aktuella politiska frågor. Slutsatserna från dessa möten förs sedan vidare till Utvecklings- och Hållbarhetsrådet som sammanställer och delger detta som underlag för lagförslag. Ålands handikappförbund har tillsatt ett ungdomsråd med syftet att förbättra situationen för unga med funktionsnedsättningar. Med hjälp av ungdomsrådet har förbundet en möjlighet att föra fram ungdomarnas röster till myndigheterna och samtidigt informera om de aktuella ärenden som bearbetas.

Goda exempel för uppnåendet av mål 7 kommuniceras regelbundet, både från näringsliv, offentlig sektor och individer. Fokus ligger på konkreta exempel som baseras på väsentlig påverkan.

Taxering av häckfågel på samma sätt som i riket och i Sverige för bättre data gällande fågelarternas utbredning och på sikt även bilda oss en uppfattning gällande deras långtidsutveckling. Arbetet är ständigt pågående för att man ska kunna ha en god bild av fågelpopulationens tillstånd. Årlig uppföljning initierades dock 2022.

Som ett led i Åland 100 utses under år 2022 fem nya landskapsarter. I maj genomfördes en omröstning på biblioteken runtom Åland mellan 15 kandidater i kategorierna fjäril, skalbaggar, groddjur, makrofyter och träd. Kandidaterna har alla någon speciell betydelse i ekosystemen eller särskild koppling till Åland. Syftet med projektet är att genom omröstningen lyfta kunskap om artmångfald och betydelsen av den, samt vad vi människor kan göra för att främja biologisk mångfald. 1800 ålänningar, däribland många barn, lade sin röst. Vinnare blev apollofjärilen, sjufläckig nyckelpiga, större vattensalamander, blåstång och vildapel. Ålands landskapsregeringen fattar ett politiskt beslut som stadfäster arterna som officiella landkapsarter för Åland. Projektet bidrar samtidigt till mål 2, tillit och delaktighet, då det genomfördes som en övning i demokrati med riktiga valbås, -sedlar och valurna. Därefter är förhoppningen att andra aktörer inom natur- kultur- och utbildningssektorerna m.fl. inspireras av arterna och låter arterna vara ambassadörer för Ålands biologiska mångfald på olika sätt.

Inom omårdet e-hälsa ryms välfärdsteknik. Möjligheten att integrera välfärdsteknik i samma regi som hjälpmedelstjänster sker i samband med utredningen om hur hjälpmedel och hjälpmedelstjänster kan samordnas på Åland i ett resurscenter, under hösten 2023.

Det finns kunskapsluckor både bland byggare, bygghandeln, hushållen samt andra beställare om vad hållbart byggande och renoverande är, hur det går till och vilka möjligheter som finns. Kunskapen om och intresset för hållbart byggande och renoverande förbättras genom utbildning och information riktad både till de som är på väg in i branschen, de som är en del av branschen i dag samt till konsumenterna.

Knyta lunchförmåner till hållbarhetsvillkor.

En strategi för hållbart byggande utarbetas, med syftet att skapa tydliga målsättningar för hela den åländska byggsektorn. Bland annat ska strategin verka för en ökad andel hållbara byggnadsmaterial samt livscykelanalys (LCA), en ökad återvinning och cirkulärt byggande, en utfasning av miljöfarliga ämnen samt mer hållbar nybyggnation och renoveringar. Tänkbara åtgärder för att förverkliga strategin kan vara krav på livscykelanalys vid nybyggen, genom stöd göra det mer förmånligt att bygga hållbart och tillämpa LCA, hållbar upphandling samt att sprida kunskap om vilken miljöpåverkan olika byggnadsmaterial har.

Bättre och tydligare information till verksamhetsutövare och entreprenörer gällande förekomster av hotade och skyddsvärda arter för att minska risken för dessa. Information har delgetts till kommuner och några privata företag. GIS-verktyget utvecklas för att innehålla tydligare information. Beräknas kunna slutföras under 2024.

Att i högre grad använda trä som byggnadsmaterial är ett av de effektivaste sätten att skapa större hållbarhet inom byggsektorn, inte minst genom att det uppstår mindre avfall samt att byggnader kan lagra koldioxid snarare än att bidra till ökade utsläpp. Genom projektet ”Bygga i trä – ÅLAND” skapas ett större engagemang för trä som byggnadsmaterial genom kommunikation. Det skapas även förutsättningar för kunskapsutbyte, nätverkande och mötesplatser. Utvecklingen av det industriella träbyggandet främjas och det sker en samverkan med kommuner i syfte att möjliggöra ett rationellt och kostnadseffektivt byggande i trä. Den övergripliga målsättningen är att öka intresset för och kunskapen om trä som byggnadsmaterial och få fler offentliga aktörer och kommuner att bygga i trä.

Delmål: År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. Kulturkraft är ett projekt som möjliggör kultur i åländska skolor. Kulturkraft har som mål att erbjuda grundskolans elever ett rikt och kostnadsfritt utbud av konstnärliga upplevelser i sin skolmiljö. Samtidigt -  erbjuda  åländska konstnärer och konstpedagoger arbetstillfällen och skapa kontakt mellan konstnären och den offentliga sektorn.

Kommunikationskampanj med goda exempel där man bygger litet och resurssnålt, alternativt renoverar resurssnålt

Det finns ett stort behov av att öka utbudet hållbarhetsmärkta produkter och tjänster samt företag och andra organisationer som jobbar aktivt med miljöfrågor, bland annat genom miljöcertifierade ledningssystem. Genom att göra dessa frågor till en naturlig del av de utbildningar, den information samt de mentorskapsprogram som riktas både till nya och etablerade företag skapas både en ökad kännedom och ett ökat engagemang bland de åländska företagen gällande möjligheten att stärka sitt hållbarhetsarbete samt öka utbudet av hållbara produkter och tjänster.

Informationstillfälle för näringsaktörer om Göterborgsmodellen med flergångsförpackningar för take away

Marknadsföring av unika besöksmål lokalt även för personer bosatta på Åland

Delmål: Livskraftig centralort. En åtgärd inom "Årets stadskärna". Smyckade och effektfullt belysta gator och offentliga rum visar på omtanke och ger en trivsammare känsla. Många andra städer har utecklat julbelysningen till att vara vinterbelysning - men även sommartid har belysningen en viktig roll att spela. De första ljusinstallationerna och dekorationerna tas fram till Tall Ships Race sommaren 2021 och utvecklas ytterligare till firandet av Åland 100.

All samhällsfinansierad rådgivning, inspiration och tävlingar för företag har hållbarhetsaspekterna direkt integrerade i rådgivningen med avstamp från hållbarhetsprinciperna och utvecklings- och hållbarhetsagendan.

Delmål: År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. ESF-finansierat integrationsprojekt med fokus på att supportera utom-nordiska medborgare till arbete.

Delmål: Livskraftig centralort och optimering av synergieffekt mellan kultur och infrastruktur. En åtgärd inom arbetet med tävlingsbidraget till  "Årets stadskärna 2024". Många förstagångsbesökare vittnar om svårigheten att hitta från färjterminalerna till stadskärnan. Att tydligt märka ut gångvägen från hamnen till centrum är en viktig del i arbetet för att bli "Årets stadskärna". 

Lagstiftning om jämställd föräldraledighet.  Föräldradagpenningarna har reformerats och en ny familjeledighetslag trädde i kraft 1.8.2022. Reformen påverkar FPA:s förmåner och gäller för alla barn födda från och med 4.9.2022.

All typ av offentligt stöd (i form av tid och pengar), både för nya och befintliga verksamheter, kräver en hållbarhetsanalys

Ålands Natur & Miljö arrangerar studiecirkel ”Förenkla livet -för dig själv och miljön”! Individer träffas förutsättningslöst med de erfarenheter de har var tredje torsdagskväll under våren 2022. Gruppen utgår från boken ”Lev lokalt -vägen till ett hållbart, hälsosamt och fritt liv” av Oskar Lindberg.

Genomförande av VA-plan för Åland för en hållbar vatten- och avloppshantering för hela Åland. Planering av ökade renings- och miljökrav av en åldrad VA-infrastruktur. Behov av utbyggda och förbättrade ledningsnät. Aspekter som effekter av klimatförändringen och ökat kretslopp bör beaktas.

Ålands landskapsregering och Landskapets fastighetsverk kommer samarbeta kring att få till en riktad utrotning av mink och mårdhund på de offentligt ägda fastigheterna på Åland. Archipelago Pares RF kommer ha en central roll i en del av bekämpningen då de kommer bedriva den aktiva jakten på dessa djur på flera av landskapets fastigheter, däribland flera av naturreservaten.

Delmål: Livskraftig centralort . De samverkande parterna inom City Mariehamn har inlett ett utvecklingsarbete som strävar till att Mariehamn skulle utses till "Årets stadskärna " år 2024 (i Finland). Flera investeringar behöver göras och bedömningen görs även utgående från till exempel butikers lönsamhet och öppettider.

Delmål: Näringslivet är framgångsrikt lokalt och internationellt och erbjuder kvalificerade arbetsmöjligheter. Litenheten tas tillvara och företagen verkar för snabb implementering av nya innovationer och tekniska lösningar. Regionala branschkluster har ofta gemensamma utmaningar, inom vilka det finns stor potentiell vinning i att samarbeta. Ett exempel på detta är kompetensförsörjning – i dagsläget är det utmanande för vissa branscher på Åland att hitta kompetens lokalt. Techklustret på Åland (ett total framtående företag inom tech som gått samman) har utmärkt sig genom att organisera sig och ta fram grit:lab - en ny typ av kodarprogram baserad på 01 Edu padagogiken. Målgruppen är vuxna som önskar bygga ny kompetens och skapa en karriär inom tech och utveckling. Till sommaren 2024 förväntas cirka sextio personer ta examen.

Coronapandemin och restriktionerna som pandemin har fört med sig har i mångt och mycket satt stopp för resande både inom tjänsten och privat. När samhället nu öppnar upp kommer resande att vara möjligt på ett sätt som det inte har varit på två år. Pandemin och pandemihanteringen har dock öppnat ögonen för många att digitala möten kan vara effektiva, kreativa och bekväma, samt att vi inom arbetet i viss grad tidigare ägnade oss åt tjänsteresor som vi nu två år senare ser som icke nödvändiga. Så hur kan vi göra för att inte gå tillbaka dessa två år, utan i stället tar tillfället i akt och noga utvärderar varje resa?

Nabbens multifunktionella våtmark är den första våtmarken som staden återskapat och påkommande är en våtmark vid Sviby ån i stadsdelen Apalängen. Två naturnära metoder som ofta används för att rena dagvatten är att anlägga våtmarker och dammar. Att återskapa våtmarker ger samtidigt en lämplig miljö för fisklek. Vilket var syftet med byggprojekten och reningsprocessen. Förutom att rena dagvattnet har våtmarken även stor betydelse för socialt välbefinnande och de är viktiga för att skapa gröna stråk i samband med tätortsbebyggelse. Därför har vi lagt stor vikt att planera vandringsvägar i området så att de ger största möjlighet till att komma nära och ta del av växt och djurlivet. På så sätt främjar vi både rekreation och kunskapsspridning.  De miljöproblem som Svibyån innebär har varit kända länge. Vattnet i ån forslar stora mängder fosfor från jordbruket till mynningen i Svibyviken och vidare ut i havet. Svibyåns avrinningsområde är 1 103 hektar stort och består främst av skogsmark (58 %) och åkermark (26 %). Staden påbörjade planläggning av våtmarksområde och egnahemsområde i Apalängen år 2019, genom att ta fram en stomplan för stadsdelen Apalängen. Mariehamns stad påbörjade i maj 2022 byggnationen av våtmarken. Från våren 2023 ska våtmarken kunna vara i funktion och besökare kan då på nära håll följa med i områdets växt och djurliv. Möckelbybäcken eller Svibyån som den kallas i folkmun avvattnar ett låglänt jordbrukslandskap där näringsämnen läcker ut till havet. För att minska detta läckage anläggs en sedimentationsdamm och efterföljande våtmark strax uppströms åns mynning i Svibyviken. Vattnet leds sedan in från den befintliga åfåran. Sedimentationsdammen grävs ut och massorna används till invallning av våtmarken. Även vissa delar av våtmarken grävs så att den kan överdämmas under vår och försommaren och då fungera som en lek- och föryngringsplats för bland annat gädda. Åtgärderna förväntas även ge positiva effekter på fågellivet och målet är att våtmarken i framtiden får ett högt värde som lokal för en mångfald av såväl rastande som häckande fågelarter. Förutom våtmarkens funktion som näringsfälla och för biologisk mångfald har den även betydelse för rekreation. Den är viktig för att skapa gröna stråk i anslutning till tätortsbebyggelse. Därför har stor vikt lagts vid att planera vandringsvägar i området för att ge största möjlighet till att komma nära och ta del av växt och djurlivet samt de pedagogiska värden som det tillför.

Delmål: Hög kvalitet på utvecklings- och planeringsprocesser. Sammanhållna och välplanerade campusområden höjer studiestäders attraktionskraft. Fastighetsverket och Mariehamns stad har inlett diskussioner om etableringen av ett Campus Mariehamn.

Delmål: År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. Skärgården avfolkas - varför? Bobarhetsanalysen blir förhoppningsvis ett viktigt avstamp och startskott i ett utvecklingsarbete som nu tar vid i kommunen på flera olika plan. Ett uppföljningsarbete är planerat med koppling särskilt till utvalda indikatorers för att se åt vilket håll vi är på väg. Företagsam skärgård har planerat och skaffat finansiering så att Kumlinge, tillsammans med Föglö och Sottunga, kan studera sin bobarhet med hjälp av Kökarmodellen, som har utvecklats och förfinats av Åbo Akademi. Ett team bestående av Airi Pettersson och Satu Numminen på Kumlinge har gått kurs i bobarhetsmetoden och genom medborgarforskning genomfört analysen.

Ett nytt funktionshindersprogram antas av Ålands landskapsregering: Ett tillgängligt Åland. Åtgärdsprogram för Ålands landskapsregerings funktionshinderspolitik år 2022–2025. Programmet följer FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.  

Utnyttja Ålands litenhet och närhet mellan verksamheter, myndigheter och politiker för att göra oss till innovatörer och föregångare. Stärka åländska aktörer att att gå hela vägen till hållbara verksamheter och förmedla goda exempel till våra grannländer. Sprid information om innovationsprojekt till åländska aktörer. Förvaltningen medverkar och tar en ledande roll i Östersjösamarbeten, samt arbetar aktivt för extern finansiering, EU och Nordiska Ministerrådet, för en grön omställning på Åland. Behovet av att arbeta mer strategiskt för mer extern finansiering lyftes gemensamt av målen under 2022 och 2023. 

För åren 2023–2027 har Ålands landskapsregering föreslagit 1,3 miljoner euro för Leader i den åländska delen av Finlands CAP-strategiplan (tidigare landsbygdsutvecklingsprogram) och 580 000 euro för Fiske-Leader (lokal utveckling) inom den åländska delen av Finlands program för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden. Under år 2022 utarbetas Leaderprogrammet för programperioden 2023–2027 ut av Leaders verksamhetsledare i samarbete med lokala aktörer runtom Åland.

Vallagstiftningen har ändrats vilket möjliggör förtidsröstning vid allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland. I lagtings- och kommunalvalet 2023 ordnas förtidsröstning i Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors, Vasa, Åbo, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Örebro. Förfarandet för beställning av brevröstningshandlingar har också förenklats i lagstiftningen.

Målsättning att odla en del av skolans behov av grönsaker. 

Ett integrationscentrum har våren 2023  inrättats, av Mariehamns stad, i gamla rådhuset i Mariehamn. Från och med augusti/september finns två anställda på enheten. Tjänsten Kompassen kommer från och med augusti/september att flyttas till Rådhuset för att skapa en ”dörr in”. Fortsatt arbete sker genom att försöka skapa samarbete med övriga kommuner på Åland och andra viktiga aktörer så som AMS, KST, Folkhälsan, Åland living osv.  

Delmål: Utvecklings- och planeringsprocesser för mark- och havsanvändning, som kvalitetsmässigt ligger i framkant i nordiskt perspektiv, är en nyckelfaktor för att uppnå en gradvis förstärkning av attraktionskraften. Som ett led i effektiv markanvändning  och ökad inflyttning har Kumlinge kommun planerat ett område för fastboende med havsutsikt. Kvarvarande tomter säljs nu för 1 euro styck. Marknadsföring i form av annonser, skyltar och uppdatering av Kumlinge filmen.https://www.kumlinge.ax/bo-besoka/tomter

  Projektet barn och ungas hälsa och välmående inleddes under hösten 2022 med syfte att undersöka vilka insatser och hälsofrämjande åtgärder som behövs för att stödja barn och ungdomars hälsa och välmående samt att analysera vilka behov som finns inom verksamheterna för olika riktade insatser. Projektets första fas avslutades i maj 2023 och omfattade bl.a. sammanställning av statistik och övriga fakta, genomgång av tidigare rapporter och studier, kartläggning av vilka aktörer som är aktiva på Åland, bedömning av eventuella förändringsbehov och genomgång av evidensbaserade metoder utanför Åland. Den andra fasen som påbörjades i juni 2023 och som löper till slutet av 2025 handlar framför allt om att erbjuda kunskapshöjande aktiviteter till berörda yrkesgrupper i första sektorn samt att lägga fram förslag på eventuella ändrade arbetsrutiner inom ramen för befintlig lagstiftning, befintliga organisationsgränser och befintlig resursfördelning. Som ett led i arbetet har en intern arbetsgrupp formerats för att undersöka om utbildningssektorns insatser till barn och unga kan utvecklas ytterligare. Fas tre löper delvis parallellt med föregående fas (början av 2024 till maj 2026) och går ut på att kartlägga behovet av ändringar i lagstiftning, organisationsgränser och fördelning av resurser samt om det är aktuellt föreslå andra åtgärder.

Översätta hållbarhetsarbetet inklusive god vattenkvalitet i ekonomiska termer och samhällsutveckling. En miljömässig, social och ekonomisk analys skulle visa de positiva effekter som samhället och näringslivet drar nytta av vid lyckosamt hållbarhetsarbete som även skulle gynna våra vatten. Samordning och samarbete mellan mål och åtgärder är viktigt. 

För att accelerera utvecklingen i riktning mot fossilfri vägtrafik, stöder landskapsregeringen laddningsinfrastruktur för elfordon både för egnahemshus, flerlägenhetshus samt för företag. Landskapsregering har också budgetmedel 2022 för att stöda offentliga laddare på strategiska platser. Övriga stödalternativ för privatfordon utreds.

Äldrepolitiskt program antaget och underlag för åtgärdsprogram har inbegärts.  Ett äldrepolitiskt program för Åland har antagits. Genom programmet, Ett äldrevänligt Åland, inleds ett strategiskt och långsiktigt arbete med frågor som berör äldres delaktighet i samhället. Exempelvis frågor gällande diskriminering av äldre och tryggandet av tillgång till god service och vård för äldre. Det äldrepolitiska programmet bygger på åtta målsättningar, som ska vara uppfyllda när programperioden tar slut år 2030.     

Grönplan för Mariehamn: Grönplanen bidrar till att säkra närhet till grönområden samt att öka rekreationsvärden i stadens parker. Flera dialogarbeten har använts som underlag för grönplanen. Förutom kartenkäten som alla ålänningar kunde svara på har det även utförts kompletterande dialoger riktade till barn samt en workshop tillsammans med tillgänglighetsgruppen. Planen bidrar till att bevara, synliggöra och tillgängliggöra Mariehamns grönområden samt gröna kulturarv. I grönplanen identifieras bland annat grönområden som bidrar med att rena eller reglera dagvatten samt grönområden med värden för biologisk mångfald. I planen visas även var grönstrukturen borde stärkas för att goda spridningsförutsättningar ska finnas i staden. Planen bidrar till att planeringen av markanvändningen i Mariehamn tar biologisk mångfald i beaktande. Grönplanen är färdig 2023. Lemlands kommun: I startgroparna för en kommunöversikt/översiktlig plan för kommunens markanvändning för att säkerställa att områden används på det minst ingripande sättet. Lemlands kommun bör kontaktas under 2024.

I april 2020 uppdaterades arbetsverktyget ”Modell för kommunalt program för främjande av integration”. Modellen fungerar som stöd för kommunernas framtagande av sina integrationsfrämjande program. De integrationsfrämjande programmen ska enligt lag uppdateras vart fjärde år. Samtliga kommuner ser till att de har ett uppdaterat kommunalt program för integrationsfrämjande. Regeringskansliet har en pågående dialog och rådgivning med KST och kommunerna. Landskapsregeringen har skickat ut en enkätundersökning kring hur kommunerna arbetat med de lagstadgade integrationsfrågorna fram till år 2021 då KST blev en gemensam aktör inom socialvård- och omsorg.   

Deltagande i studien Hälsosamma Finland har lett till kunskap om vuxna ålänningars hälsa, välbefinnande och tillgång till service. Studien kommer även att kunna användas för undersöka coronapandemins långsiktiga effekter på befolkningens hälsa och välbefinnande. Resultaten från studien inkluderas i Folkhälsostrategiarbetet. Deltagande i studien planeras ske återkommande, vart femte år. 

Den enskilde hyrestagaren bör få rätt till laddinfrastruktur vid lägenhet. En brett utbyggd laddinfrastruktur är viktigt för att ställa om driften i vägtrafiken. Laddplats ökar därtill attraktionskraften hos fastigheter, vilket gör att det även finns en marknadsmässig drivkraft hos fastighetsägare. Reglering om att undanröja hinder för hyrestagare att få tillgång till laddning av elfordon ingår i EUs omarbetade energiprestandadirektiv. Landskapsregeringen kommer att påbörja lagstiftningsarbete för att implementera EU-direktivet under 2025. Under år 2024 har landskapsregeringen infört ett investeringsstöd för bostadsbolag för införskaffande och installation av laddningspunkter för elfordon.

Föreningen Regnbågsfyren fortsätter arbetet med hbtqia-certifiering av verksamheter på Åland. Certifieringen innebär kunskaper om hbtqia-personers livsvillkor, normer kopplade till kön och sexualitet, samt vad ett hbtqia-kompetent bemötande innebär.

Projekt för glaskross som utfyllnadsmaterial i betong.  Projektet är numera påbörjat, men för beskrivning av bakgrund och projektet i den förberedande fasen besök: https://alandsradio.ax/nyheter/nytt-projekt-glasavfall

Delmål: Mariehamn med omnejd är en livskraftig centralort för hela Åland. Den lokala kollektivtrafiken skapar förutsättningar för resurseffektiva och hållbara transporter (koppling till strategiskt utvecklingsmål 7) och hållbara transportmedel används för kontakterna med omvärlden (koppling till strategiskt utvecklingsmål 7). Åland har i dagsläget en kollektivtrafik med relativ hög tillgänglighet med tanke på befolkningsmängden. För många tänkbara inflyttare är det en hygienfaktor att det är möjligt att leva utan bil. Samtidigt skulle användningsgraden kunna ökas gällande befintlig kollektivtrafik på Åland. Den 1 januari 2022 tog landskapsregeringen över ansvaret för kollektivtrafiken på Åland då ansvaret även för stadsbussarna överfördes till landskapet. För att bidra till en förändrad kultur och ökad efterfrågan har landskapsregeringen i omgångar tagit fram Trafikförsörjningsprogram (det senaste för 2023 – 2026) samt genomfört marknadsföringskampanjer för att öka utnyttjandet av kollektivtrafiken.

    Ålands handikappförbund har via Rådet för personer med funktionsnedsättning för Åland, lämnat ett konkret förslag till symboler/tillgänglighetscertifiering till Ålands landskapsregering år 2019, se nedan.  Nätverket Turism för alla har påbörjat arbetat med tillgänglighetsinventering, certifiering och symboler. I nätverket har Ålands handikappförbund, Visit Åland, Mariehamns stad, City Mariehamn och den åländska tillgänglighetskonsulten Filip Azam ingått.

Offentlig sektor upphandlar när det är möjligt fossilfria och persontransporter på väg. Inom landskapsregeringens upphandlingar av kollektivtrafik (både tätorts- och landsortstrafik) ställs krav på fossilfri trafik. I den senaste upphandlingen av tätortstrafik våren 2023 har landskapsregeringen följt EU-direktivet om rena fordon vilket innebär att av de upphandlade fordonen (4 st) ska 20,5% vara eldrivna och ytterligare 20,5% utsläppsfria så som det definieras inom direktivet, vilket i praktiken kommer innebära att tätortstrafiken inom kommande avtalsperiod kommer att trafikeras av minst 2 elbussar. Målet är att 2030 drivs både tätortstrafik och landsortstrafik till största del fossilfritt (inklusive kommunalt ordnad trafik). Kommande upphandling av landsortstrafik som väntas genomföras under år 2024 ingår krav på fossilfri trafik i upphandlingen. 

Skydda marina vatten, vilket säkrar marina ekosystemtjänster och rena vattenmiljöer. Rena vattenmiljöer ger möjligheter till fiske, rekreation, turism och motståndskraft till klimatförändringar. Åtgärden samordnas med havs- och vattenåtgärdsprogram, projektet Biodiversea samt arbetet för biologisk mångfald.

ÅSUB producerar statistik och tar fram fakta inom alla 7 målområden. Just nu bidrar vi inom specifika projekt till förbättrat kunskapsunderlag om t ex arbetsmarknad i förändring;  hushållens situation generellt; om turismen och om jordbruksstödens effekter på miljön.

Delmål: Stimulans och uppmuntran sker för ett livskraftigt föreningsliv och en livskraftig kultur- och bildningssektor. Konst, design och arkitektur värderas högt och kulturarvet bevaras, synliggörs och utvecklas. Professionella konstnärer och konstutövare på Åland har organiserat sig och skapar för närvarande en form av "Kulturens gula sidor" för att tillgänglig- och synliggöra konstnärlig kompetens på Åland för allmänheten.

Den offentliga sektorn och dess bolag arbetar för en fossilfri bilpark senast 2030. Samtliga nya person- och paketbilar (undantaget terrängfordon) som köps till offentlig sektor drivs fossilfritt. Befintliga person- och paketbilar drivs fossilfritt senast 2030 genom inköp av biobränslen eller genom att införskaffa nya fossilfria fordon. 

Visionsarbetet "Mariehamn 2040" inom Mariehamns stad.

Etablera samrådsformer för kontakter mellan finansiärer och föreningar. Dels privata finansiärer men även EU-stöd, nordiska stöd, nationella stöd m.m. Landskapsregeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga behov av projektfinansiering hos åländska aktörer av, samt ta fram en modell för hur LR och andra aktörer kan söka extern projektfinansiering. I arbetsgruppen ingår landsbygdsutvecklare, Högskolan på Åland,   

  Lagen förpliktar läroanstalterna att uppgöra en operativ jämställdhetsplan. Skyldigheterna som gäller småbarnspedagogik träder i kraft från och med 1.6.2023 för såväl anordnarna av småbarnspedagogik som serviceproducenterna. Berörda utbildningsanordnare har informerats om skyldigheten att upprätta planerna och erbjudits stöd. Dialog förs. 

Kontinuerligt inrättande av fler privata naturskyddsområden. Program för frivilligt skydd av skog togs fram 2023 och programmet antas fortsätta obehindrat fram till åtminstone 2030.

Landskapregeringen arbetar kontinuerligt med att utveckla kollektivtrafiken. Landskapsregeringen har ett trafikförsörjningsprogram för perioden 2023 – 2026. Förutom målet är att den åländska kollektivtrafiken ska drivas fossilfritt, är målet att tillgängligheten och användandet av kollektivtrafiken ökar. För att stödja utvecklingen reformerar landskapsregeringen under mandatperioden turlistorna och anpassar trafiken för pendling, till gällande bostadsmönster, till tätbebyggda platser, till kommuncentra och till de platser med mest villiga resenärer.   

Vi ökar försäljningen av och stärker förtroendet för åländska produkter samt lär om livet på landet. Vi är ett hjärta i den åländska matkulturen och involverar både ålänningar och turister i både tanke och praktik. Alla är välkomna och känner sig hemma på våra evenemang. Producenter och livsmedelsförädlare samarbetar och hittar ständigt nya innovativa idéer och produkter. På våra evenemang samarbetar föreningar och ökar förståelsen för livsmedelskedjan från sådd till skörd. Under 2023 är ett av våra fokusområden att få mera åländska råvaror på tallriken hos restauranger året runt. 

Undersökning av åländska politikers upplevelse av jämställdhet. Enkät skickas ut till både kommunpolitiker och lagtingsledamöter på Åland. Kommittén för jämställt parlament skrev som förslag i sitt betänkande i januari 2023 att en undersökning jämställdheten i lagtinget bör göras, lik den som gjorts i den svenska och i den finländska riksdagen. Undersökningen riktar sig också till kommunpolitiker i syfte att få större möjlighet att få svar på frågor om ojämställdhet.      

Landskapsregeringens stöd beviljas till momsregistrerade företag, bostadsaktiebolag och bostadsfastighetsbolag som planerar att konvertera sitt oljebaserade värmesystem eller sina oljedrivna processer till användning av icke fossila energikällor. Landskapsregeringen har även för privatpersoner ett inkomstbaserat stöd som kan beviljas för byte av huvudvärmekälla från oljeeldning till fasta biobränslen, fjärrvärme eller värmepump som är ansluten till ett vattenburet värmesystem.

Emmaus Ålands själva verksamhetsidé är hållbarhet, såväl social som miljömässig:  Emmaus Ålands främsta mål är att:  Arbeta för ekologisk hållbarhet genom att: • Öka graden av återanvändning och återvinning. Vi hanterar årligen ca 400 000 kg varor, varav ca 80 % återbrukas lokalt eller hos våra samarbetspartners i Europa.   • Fortsätta med åtgärder för att minska organisationens miljöbelastning fram till 2030 i enlighet med föreningens plan för systematiskt hållbarhetsarbete Aktuella utvecklingsprojekt under 2023 innefattar stadsodling med fokus på lokal matförsörjning och investering i hållbar energi vid våra lokaler i Norrböle. Emmaus Åland.

Kommunicera Nordisk standard för hållbarhetsredovisning som alternativ för lokala små och medelstora aktörer.

Inom fastighetsbranschen finns potential att sänka energiförbrukningen. Landskapsregeringen har stödordningar för förstudier för hållbar resursanvändning samt för installation av solceller för företag. Solcellsstödet för företag minskar bolagets behov av att köpa in elenergi. Landskapsregeringen stöder förstudier som innehålla exempelvis åtgärder för energieffektivisering, energikartläggningar och insatser för effektivare resursanvändning. Landskapsregering följer upp på vilka andra sätt energiprestandat i det befintliga byggnadsbeståndet kan förbättras.

Offentlig sektor arbetar genom egna val för ett hållbart byggande. Landskapsregeringen tar fram en strategi för hållbart byggande och genomför informationsinsatser för att öka kunskapen. Fastighetsverket och övriga branschaktörer deltar i strategiarbetet. Strategin kommer att innehålla mål för minskade utsläpp i byggprocessen, vilket är utsläpp av konsumtionstyp som kopplar till det strategiska utvecklingsmålet 7 "Hållbar produktion och konsumtion".

Hållbar konsumtion är ett fokusområde för 2023. Planerat för året är: - Samarbete med idrottsföreningar kring hållbar konsumtion, uppmuntra till återanvändning. - Kampanjer för att visa goda exempel, skapa klimatstolthet och visa vad vi är tacksamma för. - Lyfta viktiga frågor om hållbar konsumtion inför valet. - Studiecirkel med goda exempel, t.ex. cykla och åka buss.

Projektets huvudsakliga syfte och innehåll En projektanställd naturbetesplanerare anställs för tre år för att inspirera och bistå olika jordbrukare för att finna vinn-vinn-lösningar som gynnar både miljön och jordbrukaren. Naturvårdsplaneraren ska genomföra utredningar och ta fram konkreta planer för åtgärder för skötseln av naturbetesområden inom jordbruket. Skötsel- och återskapandeplanerna ska bidra till att ta fram de specifika särdragen för respektive naturbetsområde så att de för naturbeten viktiga och typiska arterna och biotophelheterna få rätt fokus. Åtgärderna består av att ta fram skötsel- och återskapandeplanerna för att kunna förbättra skötseln och för att återskapa tidigare naturbetesområden.

Avfallsmängderna på Åland måste minska, både vad gäller det avfall som hushållen och företagen producerar. Genom tävlingar och utmaningar där målet är att minska avfallsmängderna på samhällsnivå skapas ett ökat intresse och en ökad kunskap för att minska avfallsmängderna, både bland hushållen, företagen, aktörerna inom avfallshanteringen samt andra organisationer.

Landskapsregeringen tar fram och förverkligar en strategi för hållbart byggande. Att strategin och de föreslagna åtgärder i den förverkligas leder bland annat till att andelen hållbara byggnadsmaterial ökar med 30 procent och att avfallsmängderna som byggsektorn producerar minskar med 30 procent tack vare återvinning och cirkulärt byggande.

Inventering av nuvarande fastighetsbestånd för att maximera utnyttjande (aktiviteter olika delar av dygnet, flexplatser på kontor, utrymmen som anpassar för flera ändamål)

Avfall med energiinnehåll från livsmedel, jord- och skogsbruk samt industri används för energisyften och näringsämnen cirkuleras, vilket gynnar våra vatten. Samordnas med bl.a. åtgärden Industriell symbios. Arbete har påbörjats i form av en arbetsgrupp sammankallad av VA-samarbetet (2022) och leds nu med Svinryggen som sammankallande (2023). Frågan om fiskodlingens slam som förlorad resurs lyftes under 2023.

Kolsänkorna behövs för att Åland ska uppnå klimatneutralitet, då vissa typer av utsläpp är svåra och dyra att fasa ut. Ökning av kolsänkorna är en av de mest kostnadseffektiva kompenserade åtgärderna. Kunskapsnivån om kolsänkor är generellt bristfällig, vilket speciellt gäller de åländska miljöerna. Högskolan på Åland genomför projektet "Kolsänkor på Åland" under projektperioden april 2024-september 2025 (finansiering från Landsbygdens utvecklingsfond) - vilket resulterar i kunskapsmaterial och en rapport som ökar kunskapsunderlaget för landskapsregeringen och beslutsfattare.

En inspirationskampanj som under 2023 ska få vuxna ålänningar att känna till Ålands klimatmål gällande privat konsumtion samt vidta konkreta åtgärder för att minska sin egen klimatpåverkan. Kärnan i kampanjen är att få så många vuxna i yrkesverksam ålder som möjligt på Åland att anta en utmaning att både lära sig mer om och vidta olika åtgärder för att minska sin klimatpåverkan.

En satsning från Ålands landskapsregering på servering av axgana måltider i de kommunala offentliga köken under hösten 2023. Den kommunala sektorn kan söka finansiering för en ”Sätt Åland på tallriken” kampanj under hösten 2023. Stöd beviljas på basen av antalet personer som serveras måltider i de kommunala köken enligt av landskapsregeringen fastställda principer.

En uppgradering av skärgårdstrafikens flotta till fossilfri drift är en tidskrävande och investeringsintensiv uppgift. Landskapsregeringen verkar för att driften så snart som möjligt blir fossilfri genom investering och utveckling. Landskapsregeringen skickade till lagtinget under våren 2023 meddelandet "Vägen mot en fossilfri skärgårdstrafik" och senare under 2023 har infrastrukturavdelningen tagit fram utredningen "Mot ett fossilfritt tonnage" som lägger förutsättningarna för en framtida fossilfri skärgårdstrafik. Med anledning av underlagsmaterialet elektrifieras Töftö-linjen under innevarande mandatperiod och planering och projektering för införskaffande av nytt miljö- och klimatvänligt tonnage genomförs

Innan utgången av 2024 ska landskapsregeringen ha tagit fram en uppdaterad djurskyddslagstiftning på Åland. Ambitionen är att ta fram en av nordens bästa djurskyddslagstiftningar, för såväl djur som djurhållare. Den lagstiftning som ska tas fram ska vägledas av djurvälfärdsprincipen. Principen kan definieras som en försiktighetsprincip, innebärande att lagstiftningen ska vara evidensbaserad och i största möjliga mån ska främja djurens välfärd och förebygga, förhindra eller motverka djurens lidande. För att djur ska må väl utgår vetenskapen från definitionen av de fem friheterna 1. frihet från hunger och törst, 2. frihet från obehag, 3. frihet från smärta, skada och sjukdom, 4. frihet att utföra naturliga beteenden samt 5. frihet från rädsla och oro, som formulerades 1992 av brittiska Farm Animal Welfare Council. Med andra ord utgår djurens välfärd inte endast från att skydda djuren från onödigt fysiskt lidande utan även att möjliggöra djurens naturliga beteenden.

Ett kunskapshöjande seminarium hölls 14.6 med forskare och paneldebatt med representanter från media, näringslivet och den kommunala sektorn hölls. Under internationella antikorruptionsdagen den 9 december lanserades en resurssida om korruption.  ÅSUB genomförde Tillitsstudie för Åland 2022 i vilken nästan en fjärdedel av de svarande anger att dom själva eller någon närstående har personliga erfarenheter av något som kan kallas korruption. En studie vid Åbo Akademi 2021 visar att Åland är en av regionerna i Svenskfinland där man har högst andel personlig erfarenhet av korruption. Resultaten pekar på ett antal områden som vi behöver belysa, lära oss mer om och diskutera.    Arbetet med kunskapshöjning om korruption fortsätter.

Vindkraften är den största producenten av fossilfri elenergi på Åland. Efter att Långnabba-projektet driftsattes under våren 2022 höjdes vindkraftens andel från ca 18 % till ca 65 % av den årliga elförbrukningen.  Landskapsregeringen arbetar för att möjliggöra  storskalig havsbaserad vindkraft i de åländska havsområdena genom projekt Sunnanvind. Senast 31.12.2026 avklaras det EU-finansierade projektet projekt Sunnanvind. Under innevarande mandatperiod genomförs auktionering av havsområden i de norra åländska territorialvattenområdena.    

Implementering av Ålands guide för hållbara offentliga inköp

Intresseorganisationen Funktionsrätt Åland har för första gången lämnat in en alternativrapport till FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning. Rapporten handlar om hur funktionsrättskonventionen efterlevs på Åland. En engelsk version av rapporten har lämnats in till FN och en längre version på svenska kommer har publicerats i augusti 2023.

Pooler, bibliotek och reparationsverkstäder. Eftersom Åland i vissa fall är för litet för att säkerställa en bärkraftig näringsverksamhet för en typ av pool (som bilpool, båtpool, klädbibliotek, verktygsbibliotek osv), behöver frågan tacklas ur ett helhetsgrepp. Vilka grenar finns det potential att driva näringsverksamhet kring? Vilka möjligheter finns för samhällskooperativ och andelslag? En marknadsundersökning görs för att se vilken typ av tjänster de finns underlag för i olika verksamhetsformer.

Energi- och klimatstrategin stipulerar att solenergins effekt på Åland ska uppgå till 17 MW 2030. Den nu installerade effekten uppgår till ca 9 MW.  Landskapsregeringen har gett investeringsstöd för solceller till företag under flera års tid (men stödsystemet har nu avslutats). Landskapsregeringen har 2023 konkurrensutsatt ett finansieringsstöd för storskaliga solcellsanläggningar som finansieras med medel från EU:s fond för återhämtning och resiliens ( 1M€). Tre projekt med en sammanlagd effekt på 8 MW har tilldelats detta stöd. I och med detta uppnås det uppsatta målet på 17 MW om projekten genomförs. Under år 2024-2026 väntas projekten färdigställas och driftsättas.

-Vi tillämpar en leverantörskod (Supplier Code)  Eckerökoncernens inköpsavdelning tillämpar en leverantörskod för att säkerställa att de leverantörer som säljer eller levererar varor till Eckerökoncernen och dess dotterbolag Eckerö Linjen, och Eckerö Line, antingen direkt eller genom andra distributörer, ska följa internationellt erkända principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, jämlikhet, miljö och antikorruption under avtalsperioden. Efterlevnad av leverantörskoden beaktas både i beslut över vilka vi kommer att börja samarbeta med och vid utvärdering av pågående affärsrelationer.   - Vi erbjuder ett visst utbud av miljömärkta varor till våra gäster ombord och strävar till att i mån av möjlighet handla lokalt och miljöanpassade alternativ.  - Vi har kontroll och följer upp att inga farliga material eller utrustning installeras ombord på våra fartyg.  - Vi arbetar för att minska användningen av kemikalier  Under just år 2023 läggs bland annat större specifikt fokus på förbyggande av matsvinn.

Samarbete mellan miljöbyrån och kulturbyrån för att sprida information till allmänheten om Ålands miljö och naturhistoria genom museala utställningar. Under 2021 ordnade kulturbyrån och Fotoklubben Obscura en utställning av makrofoton på insekter och blommor på Ålands kulturhistoriska museum. Framtida arbetsätt bör planeras och tas fram i en annan form för att hitta kontinuitet.

Undersöka förutsättningarna för att skapa ekonomiska incitament för att bygga resurssnålt/litet

Behovet av efterfrågeflexibilitet växer bland annat på grund av ökad vindkrafts- och solenergiproduktion. Målet är att minska elimportbehovet genom lagring av överproduktion samt styrning av konsumtionsmönster för att minska förbrukningstoppar. Lagring och flexibilitet genomförs genom vidareförädling av elenergi till fossilfria enrgibärare (Power2X). Flera batterilager byggs invid vindkraftverk av privat aktör för balanstjänster. En storskalig solkraftspark på Åland producerar vätgas genom elektrolys innan 2030.

Insamling av avlagda textilier i återvinningscentraler. 

En delnings- och återbruksresurs, likt Åland köp och sälj, etableras. Intresse från näringslivsaktörer och tankar kring eventuella former undersökts.

En klimatlag för Åland skulle systematisera, tydliggöra och strukturera klimatarbetet inom samhällets olika sektorer. En klimatlag skulle ge ökad demokratisk legitimitet och förankring åt klimatarbetet.  Åland har redan klimatmål antagna inom ramen för barkraft.ax (Åland klimatneutralt 2035), men lagstiftning utgör den högsta normbindande ordningen i vår samhälle. Om Åland via en klimatlag kodifierar klimatmålen som satts av landskapsregeringen (bland annat genom Utvecklings och hållbarhetsagendan) skulle självstyrelsen lägga sig på minst samma ambitionsnivå som Finland och övriga nordiska grannländer vad avser klimatarbetet. I dag utgör klimatarbetet på Åland ett i hög grad oreglerat område och en juridiskt vit fläck för självstyrelsen. Landskapsregeringen har beslutat att inte gå vidare med en klimatlag för närvarande.

Delmål: Livskraftig centralort. Delmål: Livskraftig centralort. En åtgärd inom arbetet med tävlingsbidraget till  "Årets stadskärna 2024". Genom att anlägga flera lekområden i Mariehamns centrum blir stadskärnan ett intressant "besöksmål" för barnfamiljer.

Delmål: År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. Landskapsregeringen avser ta fram ett förfarande för att öka andelen extern projektfinansiering för Ålands landskapsregering samt andra åländska aktörer. Modellen ska stärka det åländska hållbarhetsarbetet samt skapa strukturer och stödfunktioner (för projektansökningar, projektadministration, ekonomiredovisning etc) för att underlätta för både sökande och drift av projekt finansierade med externa medel. 

VA-plan för Åland från 2018 (antagen 2020) uppdateras och utgör en långsiktig plan för hållbar vattenförsörjning och behandling av avloppsvatten. Uppdatering budgeterad för 2024. 

Landskapsregeringen beställde 2022 en utredning om växthusgasutsläpp på Åland och de åtgärder som bör prioriteras. Utredningen och dess förslag på åtgärder och utsläppsbudget färdigställdes i början av 2023 och uppdaterades i slutet av året med nya utsläppsuppgifter för år 2022. Denna rapport utgör en viktig grund för det fortsatta arbetet och kommer att vara underlag för kommande åtgärdsförslag för att minska det åländska klimatavtrycket.

Inom arbetet med jämställdhetspolitiken är avsikten att konkreta åtgärder successivt vidtas i syfte att säkerställa ett så jämställt folkvalt lagting som möjligt. Landskapsregeringen beslutade 26.1.2023 att en ny jämställdhetsbonus ska införas för politiska organisationer som har jämställda kandidatlistor vilket innebär att minst 40 % av kandidaterna på listan ska vara antingen kvinnor eller män i lagtingsvalet 2023. Detta i enlighet med de åtgärder som den parlamentariska kommittén för jämställdhet (2022) inkommit med i sitt slutbetänkande. Lagtinget har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram ett kortfattat program för likabehandling och jämställdhet i lagtinget. 

Arbetet med att ta fram ny funktionshinderslagstiftning inleds. Arbetet grundar sig på den av lagtinget antagna FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Reformen är omfattande och arbetet beräknas pågå under flera år.  Ikraftträdande av ny funktionshinderslagstiftning har i riket förskjutits till 1 januari 2025 med syfte att en regeringsproposition med precisering av tillämpningsområdet och förnyad bedömning av kostnadseffekterna ska lämnas till riksdagen under hösten 2024.

Delmål: År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. Att säkerställa tillgång till rätta information om flytten, liv, boende och arbetsmarknaden på Åland, behövs en gemensamt "en fönster utåt, en dör inåt" lösning i form av digital  plattform med faktagranskad, omfattande information för målgruppen (potentiala inflyttare, inflyttade och alla invånare). 

Strategin och specifika handlingsplaner följs upp via bestämda indikatorer.  Arbetet med att förverkliga åtgärdspaketet och planering för vidare åtgärder har påbörjats.

  Landskapsregeringen har i januari 2024 tillsatt en permanent arbetsgrupp (tills vidare) för demokratiutveckling. Arbetsgruppen har till uppgift att bland annat bereda ett förslag till strategi (samt framtida revideringar) för landskapsregeringens demokratiutvecklingsarbete inklusive tillhörande handlingsplaner.  

Skydda fiskelekplatser och habitat med värdefulla undervattensbiotoper, för att stärka marina ekosystem. Fiskelekplatser och vattnens artsammansättning är viktig för en god vattenkvalitet. Samordning med andra åtgärder och planer för olika vattenförekomster är viktigt. 

Lag om lika lön för likvärdigt arbete

Syftet med projektet är att skapa en gemensam hållbarhetsplan och marknadsföringsstrategi bland Östersjöregionen. Det viktigaste målgruppen är tyska båtturister. ProjekDelmål: År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. Deltagare medverkar i Europas största båtmässa Boot i Düsseldorf i januari 2023 och 2024.  

Arbete med ny naturvårdslag planeras inledas 2024. Även ny PBL och miljöskyddslag bör utfärdas. Se regeringsprogrammet för nya regeringen..

Utredning och analys av skillnader i inkomster mellan män och kvinnor, som underlag för framtida åtgärder för jämställdhetsmålet ekonomisk jämställdhet  ÅSUB har publicerade 2022 en översikt på temat ekonomisk jämställdhet, om skillnader i inkomster mellan kvinnor och män. En fördjupad analys av ekonomisk jämställdhet utgående från denna och från befintlig statistik av ÅSUB görs under 2024.  

Delmål: År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. Den nya strategin kommer ha både direkt och indirekt betydelse för Ålands besökare, boende och företag. Under våren 2023 sammanställdes en nulägesbild, arrangerades förankringsmöten med branschen och intressegrupper samt förde en medborgardialog. Under hösten 2023 presenterades utkast till Färdplan för hållbar turism 2030 samt sändes på remiss med begäran om att även föreslå prioriterade insatser i den första handlingsplanen som ska gälla 2024 – 2025. Landskapsregeringen sänder färdplanen till lagtinget som ett meddelande i början av år 2024. Färdplan och den första handlingsplanen fastställs våren 2024. 

Ålands landskapsregering har antagit Kulturpolitisk strategi för Åland 2024 – 2030. Strategin är övergripande och ska tjäna som ett ramverk. Den tydliggör prioriterade målområden och ger riktning och kraft till Ålands rika kulturliv. Den kommer att kompletteras med handlingsplaner som bygger på regeringsprogram och de årliga landskapsbudgetarna samt ett antal indikatorer med nyckeltal för resultatmätning. Strategin har utarbetats i dialog med samhället genom seminarier, utlåtande från Ålands kulturdelegation, som arrangerat en öppen kulturpolitisk debatt, samt ett brett remissförfarande med stort gensvar från kommuner, myndigheter, organisationer, utövare och konsumenter, infödda och inflyttade. Strategin har ambitionen att visa vägen för hela Åland; landskapet och kommunerna, beslutsfattare, myndigheter, organisationer, enskilda aktörer, producenter och konsumenter. Kommunerna har ett särskilt stort ansvar och en betydelsefull roll som arrangörer av ”närkultur” där biblioteken fungerar som mångsidiga kulturcentra vid sidan av utlåningsverksamheten. 

I arbetsmiljöutvärderingen ingår kartläggning av sjukfrånvaro hos olika yrkesgrupper samt kartläggning av företagshälsovårdens insatser. 

Målsättningen med projektet är att utveckla befintliga eller nya naturaktiviteter utanför den traditionella högsäsongen, dvs. bidra till att skapa nya säsonger. Detta arbete görs via ett transnationellt mellan universitet, små och medelstora företag och företagsstödjande organisationer främjar en sammanhängande implementering av lösningen och tillför värde genom att koppla ihop alla relevanta intressenter och företag från olika länder.  EU-projektet Light in the Dark där Novia Yrkeshögskola är Lead Partner och ett nätverk av 11 partners i 5 olika länder.

Under år 2023 och 2024 för fritids- och kulturaktiviteter i anslutning till skolan stimulerar till aktivare barn och unga över hela Åland. Med erfarenheterna från de här specialstöden som grund utreds hur landskapets öronmärkta fritidsmedel för barn och unga framåt kan fördelas på ett jämlikt sätt. Målgruppen är alla grundskolebarn över hela Åland under kommande fyra år. Visionen är en tvärsektoriell konstnärlig och idrottslig verksamhet som förmår nå ut och väcka intresse hos alla barn och unga över hela Åland. För att lyckas behövs mer information om barnens önskemål och metoder utarbetas som inkluderar såväl pedagogisk som uppsökande verksamhet. En plan utarbetas under hösten 2024 för förverkligandestart 2025. Kompletterande information följer.  

Utarbeta policy för språkanvändning gällande svenska och andra språk.

Inledande av ett långsiktigt projekt med insamling av total biomassa av insekter för att få en uppfattning om huruvida den åländska biomassan för dessa sjunker i samma drastiska takt som i övriga Europa. Insekter, i synnerhet pollinatörer har en enorm betydelse för de naturliga ekosystemen och det är därför av högsta vikt att deras status följs upp.

Business Lab och Innovation Lab – två treåriga projekt med många gemensamma beröringspunkter och båda med syftet att hjälpa och stödja företag och stärka de entreprenöriella nätverken samt att inspirera till idéutveckling och problemlösning. Båda projekten är finansierade av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Syftet med projektet är att utveckla och långsiktigt stärka de kulturella och kreativa näringarna genom kompetensförsörjning som möter marknadens ökade krav och stärker konkurrenskraften, samt ökar sysselsättningsgraden. Konst- och kulturfältet på Åland lider av spretighet och avsaknaden av en samlande intresseorganisation som driver utvecklingen tvärsektoriellt och bevakar aktörernas intressen. Nätverksgruppen för professionella konstnärer och konstutövare på Åland är tills vidare ett oregistrerat nätverk inom Bärkraft som består av enskilda konst- och kulturutövare.

Landskapsregeringen tar fram en ny plan- och bygglag samt nya byggbestämmelser som gynnar ett resurssnålt, klimatvänligt och energisparande byggande. Det är av särskild vikt att lagstiftningen uppdateras samt att det skapas samarbeten för att öka användandet av återvunnet material vid nybyggen och renoveringar.  klimatdeklarationer, livscykelanalyser och återbruk.

Fastighetsverket får i uppdrag att inventera det nuvarande fastighetsbeståndet inom det offentliga Åland samt komma med förslag på om och i så fall hur det nuvarande beståndet kunde utnyttjas på ett effektivare sätt.

Delmål: År 2030 har Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende och som destination och för investeringar. Ett projekt med syfte att systematiskt och långsiktigt sprida berättelsen om Åland i närliggande regioner. Främst med fokus på berättelsen om Åland till de delar som inte berör den turistiska upplevelsen, och mot målgruppen inflyttande. Detta projekt skulle även ha i syfte att bidra till att öka ålänningarnas stolthet kring sin egen ö.

Under 2024 kommer det att ske en revidering av programmet utifrån förnyad integrationslagstiftning i Finland, EU:s och Finlands motsvarande program samt arbetet inom Kommunernas socialtjänst, ny socialvårdslag och grundskolelag. 

Regelverk gällande ekosystemtjänster och biologisk mångfald i ny upphandlingslagstiftning.

Både för att nå delmålet om minskade avfallsmängder (delmål 7.1) samt flera av delmålen inom mål 3 måste i synnerhet den åländska tillverknings- och livsmedelsindustrin samt de åländska primärnäringarna i högre grad gå in för ökad cirkularitet, där resurser tas tillvara i stället för att de måste tas om hand i form av avfall eller avloppsvatten alternativt belastar våra vattendrag. Genom att i högre grad lyfta fram goda exempel, sprida kunskap om cirkulära strategier och lösningar samt uppmuntra till projekt inom det här området skapas ett större intresse och en större acceptans för cirkulära lösningar inom de näringar som nämnts ovan. En strategi med med fokus på primärnäringarna tas fram och pilotprojekt för cirkulära åtgärder inom jordbruket initieras.

För att nå delmålet om minskade avfallsmängder (delmål 7.1) – vilket även omfattar avloppsvatten – måste förbrukningen av vatten minska. Både genom att målmedvetet arbeta för att minska förbrukningen i den egna verksamheten, verka för minskad vattenanvändning i det privata näringslivet, gå in för nya digitala lösningar samt ge VA-samarbetet på Åland i uppdrag att prioritera arbetet med att minska vattenförbrukningen hos både hushåll och företag ser Ålands landskapsregering och de åländska kommunerna till att förbrukningen av dricksvatten minskar. Arbetet innefattar bland annat att VA-samarbetet på Åland går in för konceptet hållbar vattenanvändning. Åtgärden stödjer mål 3, god vattenkvalitet och mål 5, attraktionskraft.

För att nå delmål 7.1 är det nödvändigt att de åländska hushållen i genomsnitt minskar sina avfallsmängder med 30 procent fram till 2030. I ett första steg kartläggs hur avfallet uppstår hos hushållen samt vilka åtgärder som kan leda till att hushållens avfallsmängder minskar. En strategi för att minska hushållens avfall tar därefter fram som sätter upp tydliga målsättningar för hur hushållens avfall ska minska, vilka åtgärder som behöver genomföras och vem som är ansvarig för att genomföra dem.

Miljöbyrån planerar att tillsammans med Ålands natur och miljö samt nätverket för hållbara kommuner arrangera forum för bekämpning av invasiva arter under 2024.

För att nå mål 7 i allmänhet samt delmålen 7.6, 7.7 och 7.9 i synnerhet måste det kontinuerligt ske olika kampanjer och påverkansarbete för att öka ålänningarnas intresse för en hållbar och klimatvänlig livsstil. Det här arbetet utgår från målansvarig samt lotsfunktionen, som genom eget påverkansarbete, samarbeten samt sökande av extern finansiering bidrar till att så många och så effektiva kampanjer som möjligt kring dessa delmål genomförs.  

Tillgänglighetsanpassning av befintliga miljöer uppmuntras och stöds. Utredning angående hur lagstiftningen tillämpas visar på att det finns strukturella hinder i verkställigheten. Behov av att ytterligare revidera PBL. I landskapsregeringens åtgärdsprogram Ett tillgängligt Åland 2017-2020 lyftes strukturella hinder upp utgående från kartläggningar som gjorts. Arbetet med att involvera kommuner m.fl. aktörer behöver utvecklas.

En viktig utgångspunkt för arbetet med mål 7 är att ju fler företag och organisationer som offentligt redovisar sitt hållbarhetsarbete på ett eller annat sätt, desto fler insatser görs för att produktionen av varor och tjänster ska bli mer hållbar. Genom i första hand ökade krav, men även information, stöd och andra ekonomiska incitament ökar mängden företag och organisationer som offentligt redovisar sitt hållbarhetsarbete på ett sätt som anses rimligt givet organisationens storlek. På sikt införs krav på hållbarhetsredovisning vid upphandlingar och större åländska företag börjar efterfråga hållbarhetsredovisning från sina leverantörer. Antalet företag och organisationer som redovisar sitt hållbarhetsarbete mäts genom enkätundersökningar från Åsub.

Svinryggens deponi Ab och Ålands landskapsregering startar ett samarbete för ett utökat återbruk av möbler och en högre andel av material till byggretur. Ledande aktörer inom området avfallshantering har under de senaste åren hanterat återbruk av material inom Åland och nu finns möjligheter till att utöka tillvaratagandet av det som annars går som avfall och blir till en kostnad för samhället. Med små investeringar i mellanlagring och logistik kommer vi att kunna ta tillvara en större del av materialflödet och detta som en åtgärd i färdplanen för mål 7 (minskad mängd avfall). Projektet startar januari 2024 och avslutas inom året.

System för inkomstutjämning mellan förälder som är hemma med barn och arbetande förälder.

Anta lag om social kreditgivning. Genom lag regleras på vilket sätt kommunerna kan ge social kreditgivning. Handlar om att väldigt skuldsatta personer kan få kreditgivning genom kommunerna som en del av en skuldsanering inom ramen för en ekonomisk rådgivning och mer långsiktig plan för att komma på fötter.

Ny handlingsplan för hbtqia-personers lika villkor i det åländska samhället

Ett delmål i hållbarhetsagendan lyder: Diskriminering och korruption förekommer inte. Ålands ombudsmannamyndighet har beställt en "Rapport om upplevd diskriminering i det åländska samhället år 2025" från ÅSUB för att följa upp målet men också  i relation till lagstiftning som rör jämställdhet och diskriminering. Det är 5 år sedan den senaste diskrimineringsutredningen gjordes. Rapporten kommer att ge uppdaterad information om ålänningarnas erfarenheter och resultatet kommer analyseras och vara ett underlag för Ålands ombudsmannamyndighets fortsatta arbete. Rapporten är också ett viktigt kunskapsunderlag för kommuner, näringsliv, skolor, hälso- och sjukvård, KST och andra relevanta aktörer och beslutsfattare.    

Inledande av genomförande av åtgärdsprogram 2024-2027 för demokratistrategin 2024-2031.

Uppmärksammande av demokratidagen 15.9. 2025

Avfallsmängderna är för stora på Åland för att anses hållbara. Målet i Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland är att uppkommer avfall ska vara högst 1,2 ton per person och år samt att alla företag och organisationer har integrerat hållbarhet, resurssnålhet och cirkularitet i sin verksamhet till 2030. Central Baltic-projektet Waste to Value ökar återanvändningen av resurser som annars skulle blivit avfall. Landskapsregeringens deltagande i projektet är avgörande och landskapsregeringen ser att projektet är av stor betydelse för att uppnå målen i utvecklings- och hållbarhetsagendan. Ålands landskapsregering kommer att ansvara för kartläggning av hinder för ökad återanvändning inklusive analys av lagstiftning och lokala regler samt för att sammanställa en handlingsplan för att överbrygga identifierade hinder. Bakgrund Initiativet till projektet startades av landskapsregeringen, Emmaus Åland r.f. och Svinryggens Deponi Ab. Initiativtagarna har formulerat en projektansökan inom ramen för Intereg Central Baltic Programme 2021-2027 med namnet Waste to Value. Enligt ansökan är Emmaus Åland projektets huvudpartner, Svinryggens Deponi och landskapsregeringen deltagare från Åland och Eskilstuna kommunfastigheter och Eskilstuna Energi och Miljö samarbetspartners från Sverige. Projektet fokuserar på att tillvarata överblivet och kasserat byggmaterial från byggnads-, renoverings- och rivningsprojekt för att återanvändas eller återvinnas i stället för bortskaffas. På Åland ska projektet resultera i en återbrukscentral för byggmaterial. Under förutsättning att finansiering beviljas till projektet från Central Baltic-programmet kommer landskapsregeringen att deltaga med personal för planering, upphandling och övervakning av byggnation. Ansökan om slutligt beslut om finansiering ska inlämnas till Interreg Central Baltic Programme och efter att beslut om projektets finansiering fattats av övervakningskommittén i Central Baltic programmet ska ett subsidy contract undertecknas.

Utveckla möjligheter att rena avloppsslam. Slam och avloppsvatten från reningsverk renas från skadliga ämnen, så andelen läkemedel- och mikroplaster är minimal. Åtgärden samordnas med åtgärden "Uppdaterad vattenlagstiftning" och åländska organisationer visar en aktiv vilja att delta i utvecklingsprojekt inom t.ex. olika Östersjösamarbeten, samt arbetar aktivt för extern finansiering, EU och Nordiska Ministerrådet, för en grön omställning på Åland. Omvärldsbevakning och nätverkande är viktigt eftesom detta är en fråga Åland inte kan leda själva. Frågan om fiskodlingens slam som förlorad resurs lyftes under 2023. Workshoppar med ABCD-metoden för en mer hållbar och cirkulär fiskodning ordnas.