Hej Jonas Karlsson, statistiker på ÅSUB, du är kanske den som har störst erfarenhet av att mäta hållbar utveckling på Åland. Kan du förklara vad en indikator är?

Gärna! En indikator indikerar något, en indikator ska bl.a:

• ange en riktning, dvs att högre eller lägre värden kan uttrycka förbättring eller försämring, förändring i effektivitet etc.
• vara relevant och belysa ett område som är viktigt att förbättra för att uppnå hållbar utveckling
• vara valid, dvs indikatorn ska mäta det den avser att belysa på ett tillförlitligt sätt, t ex att det finns ett bekräftat orsakssamband mellan indikatorn och förändringen
• vara vedertagen och bygga på internationell metodik och evidens – kunskap
• vara påverkbar så att ansvariga på Åland kan påverka indikatorns utfall i önskad riktning
• vara mätbar och kunna mätas med nationellt/ internationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data

Sedan får indikatorerna gärna vara lätta att förstå för en bredare publik. Värt att notera är också att en indikator är en enskild observation, exempelvis ett tal, inte en samling data. Till exempel förväntad medellivslängd vid födseln är en indikator, redovisar man även födslotalet per kön, åldersgrupp, region och så vidare så blir det alltså inte en utan flera indikatorer. Genom att räkna fram vedertagna index kan man dock fånga flera perspektiv i ett index, som t ex FN:s Gender Inequality Index.

Tack, bra förklarat! Hur jobbar ÅSUB med statistik för hållbar utveckling?

På ÅSUB har vi synliggjort statistik kring hållbar utveckling sedan 2008, bland annat genom en temasida på vår webbplats där vi publicerar indikatorer och data som rör hållbar utveckling. Hållbarhetsaspekter ska också lyftas i våra andra produkter och idag kan man säga att näst intill all statistik och alla utredningar vi arbetar med här på ÅSUB rör hållbar utveckling på något plan.

Agenda 2030 (Förenta Nationernas 17 globala hållbarhetsmål - Sustainable Development Goals- SDGs) med tillhörande indikatorer har vi arbetat med sedan 2019 då efterfrågan fanns såväl inom Åland som utanför.

Det är vanligen statistikmyndigheterna som koordinerar eller ansvarar för den nationella uppföljningen av genomförandet. Återigen är processen datadriven på det sätt att vi publicerar de indikatorer där vi har tillgång till data. Vi genomför i princip ingen specifik insamling endast för en indikator. FN:s indikatorer är även utmanande på så sätt att många inte är relevanta för Åland, t.ex. antalet döda i malaria eller antal skolor med tillgång till elektricitet.

Med Bärkraft-arbetet har vi varit involverade, på olika sätt, sedan början av 2016 och då oftast som en leverantör av indikatorer/data samt rådgivare.

Det finns således inom ÅSUB tre olika uppsättningar av hållbarhetsindikatorer:

1. Våra indikatorer under temaområdet Hållbar utveckling syftar till att illustrera Ålands position idag, och där det är möjligt, tidsserier med historisk utveckling. Långsiktighet och kontinuitet är en fördel vid uppföljning med indikatorer. Dessa indikatorer har tagits fram på basen av den data som finns tillgänglig, och som anknyter till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

2. FN-indikatorer för hållbar utveckling, Agenda 2030 (SDG indikatorer). ÅSUB har tagit fram de indikatorer för de 17 globala målen för hållbar utveckling där det i dagsläget finns tillgängliga åländska data och där FN:s metodik kan följas. ÅSUB:s målsättning är att samla in information som rör Åland i de globala målen och publicera indikatorer och nyckeltal som är internationellt jämförbara vid uppföljning av FNs mål.

3. Vi levererar data och tidsserier för Ålands utvecklings- och hållbarhetsagendas huvudindikatorer där vi har tillgång till data i form av statistik eller resultat från utredningar. Själva indikatorerna har formulerats och fastställts av utvecklings- och hållbarhetsrådet på förslag av teamen för de sju strategiska utvecklingsmålen. Huvudindikatorerna publiceras på bärkraft.ax i anslutning till Utvecklings- och hållbarhetsagendan.