Välmående människor vars inneboende resurser växer

Att blomstra handlar om något djupare än materiell välfärd och att allt skulle vara roligt jämt. I det åländska samhället skapas förutsättningar för människor att komma till sin rätt och att trivas.

Alla människor bör få chansen att anskaffa sig de tillgångar, i mån av möjlighet att ta dem till sig, som behövs för att blomstra och samtidigt bidra till bärkraften. I detta ingår bland annat kunskaper om hållbar utveckling, hållbara livsstilar och konsumtionsmönster, mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati, aktivt medborgarskap och främjande av fredliga relationer. Det gäller såväl barn och unga samt vuxna oavsett om de vuxit upp på Åland eller flyttat till ö-samhället senare i livet.

Delmål

1.1 Alla har tillgång till det som för var och en bidrar till fysisk och psykisk hälsa, meningsfullhet och goda relationer. God och jämlik vård och omsorg är garanterad för alla. Tillgången till det som inte främjar fysisk och psykisk hälsa begränsas
1.2 Genom hela livet har alla tillgång till kvalitativ utbildning, konst, kultur och andra bildningsformer som främjar var och ens och allas vårt gemensamma blomstrande
1.3 Alla ungdomar och vuxna har sysselsättning i form av studier, arbete eller annan syssla
1.4 Alla barn, ungdomar och vuxna tar efter förmåga ansvar. Beroende på ålder och förmågor sker detta bland annat genom att vi tar hand om vårt välbefinnande och konsumerar måttfullt. Vi hjälps åt att spegla och bekräfta egenskaper som förnöjsamhet och lyhördhet

Huvudindikatorer

› Andel av befolkningen som upplever sig blomstra för närvarande

Upplevelsen av att blomstra har mätts med hjälp av ett validerat mätinstrument framtaget av Harvarduniversitetet som baserar sig på tolv frågor fördelat på sex områden:

• nöjdhet med livet
• upplevd psykisk och fysisk hälsa
• meningsfullhet
• karaktärsdrag
• sociala relationer och ekonomisk trygghet.

Svaren från de första fem områdena sammanfattas i ett Flourish Index som ger en indikation på blomstrande vid en given tidpunkt. Genom att inkludera det sista området, ekonomisk trygghet, skapas Secure Flourish Index, vilket även ger en indikation om möjligheten att fortsätta blomstra på lång sikt. År 2022 är första gången som Flourish index och Secure Flourish Index har använts för att mäta blomstrandet på Åland.

År	Flourish Index	Secure Flourish Index
2022	74	88

Resultatet för de svarande i undersökningen år 2022 är Flourish Index 74 (skala 0–100) och Secure Flourish Index 88 (skala 0–120). Medeltalet för Secure Flourish Index är på samma nivå som Flourish Index, vilket tyder på att det finns tillräcklig stabilitet och ekonomiska resurser bland de svarande för att blomstrandet ska kunna fortsätta långsiktigt.

Secure Flourish Index är signifikant högre bland de som är 60 år och äldre jämfört med åldersgruppen 16–39 år. De som varit arbetslösa under de senaste fem åren samt de som upplever att deras ekonomiska situation har försämrats under det senaste året ett har signifikant lägre Secure Flourish Index jämfört med övriga svarande.

Källa: ÅSUB Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022

› Förväntad livslängd

I tabellen presenteras förväntad medellivslängd (år) vid födseln med glidande fem-års genomsnitt.

År	Totalt	Kvinnor	Män
2001-2005	80,58	83,56	77,59
2006-2010	82,01	83,76	80,11
2011-2015	81,87	84,27	79,53
2016-2020	82,91	85,46	80,44
2017-2021	83,59	86,00	81,24
2018-2022	83,41	85,75	81,16

Källa: ÅSUB Social hållbarhet

› Andel i befolkningen som har en eftergymnasial examen

I tabellen presenteras andel av befolkningen (procent) som har en eftergymnasial examen, åldersintervall 25-64 år. 

År	Totalt	Kvinnor	Män
2016	34,4	39,4	29,4
2017	34,5	39,9	29,1
2018	35,0	40,6	29,4
2019	35,5	41,3	29,7
2020	35,2	41,2	29,1
2021	35,7	42,2	29,3
2022	35,8	42,3	29,2

Källa: ÅSUB Examensregister och befolkningsstatistik (ej publicerade på webben)

› Andel av befolkningen som anger sig ha medel eller hög möjlighet att samskapa meningsfulla förutsättningar/aktiviteter i sitt liv just nu

Indikatorn mäts genom ÅSUBs fritidsvaneundersökningar och specifikt frågan hur nöjd du är med den egna fritiden. Fritid avser den tid du inte studerar, förvärvsarbetar eller utför obetalt arbete. 

År	Mycket nöjd eller ganska nöjd med fritiden (procent)
2013	80
2018	76
2020	65

Andelen som var nöjd med den egna fritiden 2021 låg på en betydligt lägre nivå än vad som uppmättes i ÅSUBs fritidsvaneundersökningar 2013 och 2008. Den senast undersökningen omfattar dock coronaåren våren 2020 – våren 2021, vilket kan ha påverkat resultatet. Undersökningen år 2021 visade en tydlig minskning av hur nöjd man är med fritiden bland dem som bor ensamma.

Faktorer som begränsar fritidsutövandet uppmättes i samtliga fritidsvaneundersökningarna. År 2021 uppgavs naturligt nog coronan som en begränsade faktor av 77 procent av de svarande. De tre huvudsakliga begränsande faktorerna, exklusive corona, visas nedan. Även här kan resultatet för år 2021 ha påverkats av de omständigheter som rådde under pandemin.

	De vanligaste faktorerna som begränsar fritidsutövandet (procent)
År	Tidsbrist	Hälsa	Pengar
2013	42	25	22
2018	47	24	23
2021	28	13	10

Källa: ÅSUB Rapport: Ålänningarnas kultur- och fritidsvanor 2021
 

Utvecklingsmålet bidrar till uppnåendet av FN:s globala mål 3 (hälsa och välbefinnande) samt mål 4 (god utbildning för alla) för hållbar utveckling.