I början på hösten presenterade de målansvariga för Utvecklings- och hållbarhetsagendans sju strategiska utvecklingsmål en nulägesrapport inför utvecklings- och hållbarhetsrådet. Artikeln baserar sig på protokollet från rådets tjugoförsta ordinarie möte. Protokollet i sin helhet hittas under rådets webbsida.

Utöver de målansvarigas personliga rapporter om nuläget, mäts alla sju strategiska utvecklingsmål med ett antal huvudindikatorer. Statusen för indikatorerna följs kontinuerligt upp med hjälp av statistiken från Ålands statistik- och utredningsbyrå. Statistiken som presenteras för varje indikator säger något viktigt om utvecklingen inom varje mål, men även de målansvarigas insyn kan ge oss en indikation hur det åländska samhället utvecklas mot förverkligandet av Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland. 

Mer varma relationer och samverkan

Målansvarig för mål 1 (välmående) Carolina Sandell säger att sett till målets huvudindikatorer, det vill säga: upplevelsen av att blomstra, livslängd, eftergymnasial examen samt nöjdhet med fritiden, går utvecklingen i rätt riktning. Däremot har ålänningars upplevelse av nöjdhet med fritiden har minskat gradvis sedan år 2013. Arbetet med att koppla åtgärder i färdplanen till huvudindikatorer och delmål kommer att fortsätta framöver. Under året har arbetsgruppen bakom målet både granskat och minskat ner antalet åtgärder som i dagsläget är 32 stycken. "Två viktiga åtgärder som bör lyftas från färdplanen är folkhälsostrategin och projektet gällande barns och ungas välmående och hälsa." säger Sandell. Folkhälsostrategin ger ännu fler mätbara perspektiv på hälsa, och kommer att kunna fungera som en plattform för mål 1:s kommande arbete kring hur de kan bidra till strategin.

"Den grundläggande pusselbiten för välmående är enligt forskningen varma sociala relationer" menar Sandell. Mål 1 betonar att förutsättningarna för varma sociala relationer vara prioriterat och inte skäras ner i.

Myndighetschef för Ålands ombudsmannamyndighet Johanna Fogelström-Duns är ansvarig för mål 2 om tillit och delaktighet. Johanna Fogelström-Duns menar att mål 2 är brett och komplext, och att det finns samband särskilt inom mål 1 och 2. Exempel på det är då det kommer till ekonomisk utsatthet och de eventuella förhöjda riskerna för ekonomisk stress och utsatthet som riskerar att försämra möjligheter att uppnå de båda målens målsättningarna. De åtgärder som finns i färdplanerna kan också ha effekt på andra måls delmål och huvudindikatorer. "Det är positivt att mycket arbete gjorts och görs för att synliggöra kopplingar och korrelationer, vilket syns i landskapsregeringens nyligen framtagna strategidokument. Prioritering bör ligga på implementering och att hitta metoder för samverkan som möjliggör deltagande. Information, kommunikation och metodstöd är viktiga komponenter att satsa på för att lyckas."
 

Åland ligger efter i arbetet med att skydda vatten och mark

”Ingen av kustvattenförekomsterna runt Åland uppfyller status god vattenkvalitet och väldigt få av de åländska sjöarna uppfyller god vattenkvalitet. Om våra vatten inte mår bra påverkar det Ålands utveckling, ålänningarnas mående och Ålands själ." säger målansvarig för mål 3 (god vattenkvalitet) Ann Nedergård. Mål 3 står kvar vid tidigare prioriteringar gällande åtgärdsplaner för alla Ålands vattenförekomster, jordbruksrådgivning och att skydda mer marina områden. Även tidigare målansvarig för mål 4 (biologisk mångfald), Petra Granholm håller med om att arbetet med att skydda vatten och mark är ut av prioritet. "Vi ligger fortfarande stort efter vad gäller huvudindikatorerna och delmålen om andel skyddad mark och vatten i jämförelse med EU:s målsättningar. Det finns en utmaning kring att förklara för allmänheten vad ett naturreservat är eftersom det kan utformas på många olika sätt". Petra Granholms som från och med 1 oktober 2023 lämnat över rollen som målansvarig till Håll Skärgården Rens Kimberly Terry, menar ändå att det sker framsteg så som projektet Life IP-Biodiversea, Miljöbyråns inköp av naturreservat, det nya programmet för frivilligt biotopskydd och den nya naturvårdsförordningen.
 

Hoppfullt inom attraktionskraft och krafttag från lagtinget och landskapsregeringen behövs för minskad klimatpåverkan

”Mål 5 är starkt kopplat till de övriga sex målen på så sätt att Ålands attraktionskraft påverkas av välmående, känslan av tillit och delaktighet, biologisk mångfald och god vattenkvalitet. Huvudindikatorerna för boende (befolkningsförändring), besökare (antal övernattande besökare i kommersiella logianläggningar) och företag (antal arbetsplatser i företag) visar att vi går långsamt framåt men har mycket kvar att göra. Landskapsregeringens satsning på en attraktionskraftsstrateg ger oss en viktig resurs i att koordinera, samordna och facilitera de olika projekt och initiativ som pågår hos olika aktörer, men också att driva på nya aktiviteter och hitta nya samarbetsytor." säger målansvariga Johanna Backholm för mål 5 (attraktionskraft).

Inom mål 6 (kraftigt minskad klimatpåverkan) säger David Karlsson att läget gällande källorna till utsläpp på Åland är väl känt, så också vilka åtgärderna som behövs för att minska utsläppen. Det som i första hand krävs är att Ålands lagting och Ålands landskapsregeringen fattar beslut om genomförandet av åtgärderna, det med utgångspunkt i kunskapsunderlag. David Karlsson nämner åtgärder gällande vägtrafiken som är den största utsläppskällan, politisk samsyn gällande skärgårdstrafiken, förebygga avskogning i syfte att bibehålla skog som kolsänka, och att utfasningen av olja som uppvärmning av byggnader bör ha hög prioritet. 
 

Ålänningar säger sig till stor del ha en hållbar livsstil men lever inte så sett till avfallsstatistiken

"Det är tydligt att intresset för att konsumera mer hållbart ökar bland ålänningarna, vilket skapar goda förutsättningar för att vi ska uppfylla eller åtminstone närma oss mål 7 (hållbar konsumtion och produktion). Men även om trenden går åt rätt håll ligger vi fortfarande långt ifrån målet" säger Fredrik Rosenqvist som är ansvarig för målet. "Målet är att 80 % av ålänningarna ska anamma en hållbar och återanvändande livsstil, men idag ligger vi bara på strax över 50 %". Samtidigt som det är många som uppger att de är intresserade av en hållbar livsstil syns detta ännu inte i avfallsmängderna. Enligt statistik från Ålands Statistik- och utredningsbyrå går det inte att se någon nedåtgående trend gällande avfallsmängderna. Rosenqvist säger att vi ligger långt från målet om att producera maximalt 1,2 ton avfall per person per år, siffran för år 2020 var uppe i 1,7 ton per person.

"I det fortsatta arbetet med mål 7 bör vi prioritera åtgärder som på olika sätt gör att vi skapar mindre avfall genom både vår konsumtion och produktion. Åtgärderna bör i första hand rikta in sig på livsmedelsindustrin, byggsektorn samt hushållen eftersom det är där de största avfallsmängderna produceras." avslutar Fredrik Rosenqvist.