Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället

Inga varaktiga framsteg kan nås i ett sammanhang präglat av konflikt och våld. Välgrundad mellanmänsklig tillit och fredliga relationer utgör grunden för långsiktig bärkraft.

I detta samhälle är också makt, inflytande och resurser jämlikt fördelade och korruption förekommer inte. Föreningslivet erbjuder en stor variation av möjligheter till engagemang och gemenskap. Samtidigt är föreningslivet en motor för nya lösningar som bidrar till förverkligandet av visionen. Samhället karaktäriseras vidare av högt valdeltagande.

Delmål

2.1 Diskriminering och korruption förekommer inte
2.2 Alla tar ansvar för att avskaffa alla former av fysiskt, sexuellt och verbalt våld, särskilt i nära relationer
2.3 Ingen lever i en ekonomiskt utsatt position och de ekonomiska klyftorna minskar. Alla har ett hem som skänker glädje och ro
2.4 Likvärdigt arbete ersätts med lika lön. Jämn fördelning av det oavlönade hem- och omsorgsarbetet
2.5 Åland är barn- och äldrevänligt och personer med funktionsnedsättning upplever trygghet, frihet och tillgänglighet
2.6 Jämställdhet och jämlikhet har uppnåtts. Kvinnor, män och inflyttade är representerade i beslutande organ
2.7 Beslutsfattandet är deltagandebaserat. Förtroendet för samhällsinstitutioner respektive valdeltagandet är högt. Ålands invånare, förenings- och näringsliv samt myndigheter är delaktiga i att utforma samhället. Barn hörs i frågor som rör dem
2.8 Kultur, idrott och andra föreningsaktiviteter förenar människor och skapar delaktighet

Huvudindikatorer

› Andel av befolkningen som anger hög mellanmänsklig tillit

Som led i uppföljningsarbetet av utvecklings- och hållbarhetsagendan har Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) på uppdrag av Ålands landskapsregering hittills genomfört två tillitsundersökningar, år 2018 och år 2022.

”Hög mellanmänsklig tillit har beskrivits som ett smörjmedel i ett välfungerande samhälle, medan låg tillit blir som ett grus i maskineriet med verksamheter som tar längre tid, blir mer kostsamma och mindre effektiva (Holmberg & Rothstein, 2015). På grund av de positiva effekterna som tillitskänslan medför för samhället, kan det anses vara mer ändamålsenligt att fokusera på gruppen av så kallade höglitare [...]” (ÅSUB 2018:5 s. 31)

Resultatet från ÅSUBs tillitsstudier visar att de flesta ålänningar känner tillit till medmänniskor. Av de svarande (2022) känner 59 procent hög tillit och 31 procent medelhög tillit. 10 procent uppger att deras tillit är låg. Äldre svarande känner generellt högre mellanmänsklig tillit än svarande i den yngsta gruppen, 16–29 år. Vidare har personer med högskoleutbildning högre tillit än de med gymnasial- eller grundskoleutbildning. Den lägre tilliten i den yngsta åldersgruppen korrelerar med gruppens självskattade psykiska hälsa som enligt flera studier har försämrats under de senaste åren.

Resultaten visar att tillit även är kopplad till hur man upplever sin hälsa, känslan av trygghet, förtroende för institutioner, nöjdhet med den lokala demokratin, synen på korruption samt upplevelsen av att blomstra. 

	Andel svarande enligt nivå av generell mellanmänsklig tillit på Åland (procent)
År	Hög	Medelhög	Låg
2018	63	28	9
2022	59	31	10

Källa: ÅSUB Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022

› Ekonomisk jämlikhet (GINI-koefficienten)

Ginikoefficient mäter ojämlikheter i hushållens inkomster. Ju högre värde ginikoefficienten får desto ojämnare är inkomsterna fördelade. Ginikoefficientens värde 0 (noll) betyder att alla individer har exakt lika stora inkomster, medan värde 1 (ett) betyder att en inkomsttagare får alla inkomster. Ginikoefficienten multipliceras ofta med 100 och anges som ett procenttal.

År	Mariehamns Stad	Ålands landsbygd	Ålands skärgård	Åland
2016	30,90	24,42	27,95	27,40
2017	30,17	23,97	28,18	26,80
2018	30,30	24,40	26,80	27,00
2019	30,90	25,70	27,50	27,90
2020	30,30	24,70	29,10	27,20
2021	33,00	26,50	30,90	29,40
2022	32,00	25,70	31,90	28,60

Källa: ÅSUB Ekonomisk hållbarhet, Statistikcentralen samt THL/Sotkanet

› Andel av befolkningen som har upplevt våld i nära relationer under de senaste 12 månaderna

Landskapsregeringen genomförde en enkätundersökning våren 2017 gällande förekomst av våld i nära relationer. Resultaten 2017 visade att 12,3 procent av de svarande i urvalet hade blivit utsatta för våld i nära relationer under de senaste tolv månaderna. Kvinnornas andel (15,7 procent) var markant större än männens (9,2 procent). Psykiskt våld var den vanligaste våldsformen och ungefär var tredje av de svarande som hade blivit utsatta för våld i nära relationer under de senaste tolv månaderna bodde i ett hushåll med ett eller flera barn. Siffrorna i tabellen är angivna i procent,

År	Totalt	Kvinnor	Män
2017	12,3	15,7	9,2

Källa: Ålands Landskapsregering, Våld i nära relationer på Åland 2017

› Andel av befolkningen som upplevt diskriminering och korruption de senaste 12 månaderna

Diskriminering

I ett demokratiskt samhälle ska alla människor ha samma rättigheter, behandlas lika inför lagen och skyddas mot diskriminering. Med diskriminering menas att en person på basen av en förbjuden diskrimineringsgrund behandlas sämre än en annan person i en jämförbar situation, eller att ett kriterium, regel eller förfaringssätt som verkar neutralt indirekt diskriminerar, eller att man blir utsatt för trakasserier. Förbjudna diskrimineringsgrunder på Åland omfattar kön, könsidentitet och könsuttryck, samt ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Även om diskriminering är förbjuden enligt lag – landskapslag (1987:27) om tillämpning av jämställdhetslagen, samt landskapslag (2022:43) om tillämpning av diskrimineringslagen – så finns generellt sett en underrapportering till tillsynsmyndigheterna vad gäller diskriminering eller upplevelser av diskriminering. Därför har Ålands ombudsmannamyndighet och dess föregångare Ålands Diskrimineringsombudsman  givit ÅSUB i uppdrag att undersöka upplevelser av diskriminering på Åland.

I ett demokratiskt samhälle ska alla människor ha samma rättigheter, behandlas lika inför lagen och skyddas mot diskriminering. Med diskriminering menas att en person behandlas sämre än en annan i en liknande jämförbar situation. Etniskt ursprung, religion eller annan övertygelse, sexuell läggning, kön, könsuttryck, könsidentitet, ålder eller funktionshinder får inte påverka möjligheten för en person att delta i samhället. 

	Andel personer som upplevt diskriminering på Åland (procent)
År	Totalt	Kvinnor	Män
2007	30	31	30
2010	28	30	27
2020	33	41	29

 

	Upplevt diskriminering under de senaste tolv månaderna (procent)
År	Totalt
2007	55
2010	49
2020	40

Källa: ÅSUB Brott, våld, diskriminering

Korruption

Genom tillitsstudie för Åland 2022 har ÅSUB på uppdrag av landskapsregeringen undersökt erfarenheter av korruption.

Korruption kan definieras som missbruk av anförtrodd makt för egen vinning (Europakommissionen, 2022). Generellt är korruptionsnivån låg i de nordiska länderna. Tillitstudie för Åland 2022 ger ändå en bild av att korruption förekommer även på Åland. Närmare en fjärdedel, 24 procent, av de svarande uppger att de eller någon nära har personliga erfarenheter av något som kan kallas korruption.

	Andel svarande som har haft personlig erfarenhet av korruption på Åland (procent)
År	Ja	Nej	Kan inte säga
2022	24	63	13

Källa: ÅSUB Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022

› Jämställdhet

I tabellen presenteras Ålands FN:s Gender Inequality Index, indexet för bristande jämställdhet.

År	GII
2016	0,054
2017	0,027
2018	0,027
2019	0,055
2020	0,012
2021	0,054
2022	0,015

Källa: ÅSUB Ekonomisk hållbarhet 9

UNDP – FN:s utvecklingsorgan - mäter varje år mänsklig utveckling i världens länder, med hänsyn till hälsa, utbildning och inkomst - HDI - Human Development Index. År 2010 infördes ett nytt index: GII, Gender Inequality Index, som även tar hänsyn till jämställdhet. Det är alltså väldigt grundläggande parametrar som bygger på välfärd och politik. Indexet skall utläsas på så sätt att desto lägre värde desto mer jämställd är regionen, ett index på 0,000 är helt jämställt och ett index på 1,000 är så icke-jämställt som möjligt. Ett index på exempelvis 0,075 innebär ett 7,5 procentigt tapp i prestation över de tre dimensionerna hälsa, egenmakt och arbetsmarknad.

Åland placerar sig normalt väldigt högt i en internationell jämförelse av nyckeltalet Gender Inequality Index (GII), mycket beroende på den låga fruktsamheten i åldern 15–19 år bland kvinnorna på Åland. Det som normalt talar till Ålands fördel gällande Gender Inequality Index (GII) är den låga mödradödligheten, den låga fruktsamheten, den höga utbildningsnivån samt det relativt höga arbetsmarknadsdeltagandet. Däremot försämras nyckeltalet normalt på grund av kvinnornas låga andel bland lagtingsledamöterna. År 2021 var det beräknade Gender Inequality Index (GII) för Åland ca 0,054, det vill säga ungefär ett 5,4 procentigt tapp i jämställdhetsprestation. Ett genomsnitt för åren 2002–2021 ger Åland ett GII nyckeltal med värdet 0,045 enligt ÅSUBs beräkningar.

Utvecklingsmålet bidrar till uppnåendet av FN:s globala mål 1 (ingen fattigdom), mål 2 (ingen hunger), mål 5 (jämställdhet), mål 8 (anständiga arbetsvillkor), mål 10 (minskad ojämlikhet), mål 16 (fredliga och inkluderande samhällen) för hållbar utveckling.