God vattenkvalitet

Vatten är en grundförutsättning för allt levande på planeten. På Åland finns en utbredd insikt om betydelsen av ett friskt Östersjön med alla dess vikar, djupgropar och ytvatten samt tillgången till friska sjöar för rent dricksvatten.

Delmål

3.1 Alla på Åland har kunskap om och tar ansvar för att åländska vatten uppnår god kvalitet.
3.2 Ålands röst i Östersjön är proaktiv. Åländska aktörer och individer samverkar med övriga Östersjöregioner för att påverka och uppnå vatten av god kvalitet.
3.3 Näringslivet på Åland använder hållbara cirkulära lösningar och bidrar till minst halverade utsläpp av näringsämnen till 2030 (jämfört med 2015).
3.4 Hänsyn till klimatförändring och dess konsekvenser integreras i alla utvecklings- och planeringsprocesser som påverkar vattenbruk och havsanvändning.
3.5 Människoskapade nettoutsläpp av fosfor och kväve till vatten har minst halverats år 2030 (jämfört med 2015).
3.6 Internbelastningen av fosfor i sjöar och vikar har identifierats och åtgärder pågår för minskningar.
3.7 Människoskapade kretslopp av näringsämnen är till största delen slutna. Åland är ledande i Östersjöregionen gällande cirkulärt omhändertagande av näringsämnen 2030 och exportör av näringsämnen 2051.
3.8 Läckage av farliga ämnen, såsom läkemedel, växtskyddsmedel, hushållskemikalier, mikroplaster och gifter till vattenmiljön har minskat till icke skadliga nivåer. Nedskräpningen av vattenmiljön har upphört.
3.9 Ett samlat helhetsperspektiv på VA-användningen som säkerställer att handlingsplaner och åtgärder innebär förbättringar av vattenkvaliteten.

Huvudindikatorer

OBS! Arbetet med med en ny hemsida pågår som bäst och när den lanseras uppdateras även alla indikatorer med ny data. I statusrapport 6 finns den senaste datan för alla indikatorer och delmål. Klicka här för att komma till statusrapport 6.

› Vattnets kvalitet

I Ålands kustvatten var den ekologiska statusen åren 2012–2018 på en måttlig nivå i mellan- och ytterskärgården. Den ekologiska statusen i innerskärgården var sämre och låg generellt på en otillfredsställande nivå men Kaldersfjärden, Ämnäsviken och Jomala vik uppvisade dålig ekologisk status. Ingen vattenförekomst nådde upp till kriterierna för god ekologisk status i Ålands kustvatten under 2012–2018.

Den ekologiska statusen för de åländska dricksvattensjöarna varierar från otillfredsställande till hög. De tre största dricksvattentäkterna har otillfredsställande (Långsjön och Markusbölefjärden) respektive måttlig (Dalkarby träsk) status.

På kartan (länken nedan) finns vattenförekomsternas ekologiska status för åren 2012–2018. Nästa uppdatering av indikatorn sker år 2024.

Källa: Ålands Landskapsregering

› Utsläpp av fosfor och kväve

De senaste uppgifterna för vattendragsbelastningen på Åland gäller perioden 2012-2018.

År	Fosfor	Kväve
2012-2018	91,3	3254,6

Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet

› Genomförandegrad av vattenvårdsåtgärder

Enligt EU-krav ska alla medlemsländer ta fram åtgärdsprogram för vatten med syfte att nå god vattenkvalitet. Åtgärdsprogrammens cykler löper sex år i taget och många åtgärder pågår kontinuerligt över dessa perioder. De åtgärder som är aktuella under nuvarande programperiod presenteras i ”Förvaltningsplan för de åländska vattnen 2022–2027”. Totalt finns 21 åtgärder, 20 påbörjade per 5 februari.2024 och 1 inleddes inte.

Källa: Ålands Landskapsregering

Utvecklingsmålet bidrar till uppnåendet av FN:s globala mål 6 (rent vatten och sanitet) och mål 14 (hav och marina resurser) för hållbar utveckling.