Berndt Schalin 

Berndt Schalin är VD för bolaget Flexens som driver det världsunika projektet Smart Energy Åland, en demoplattform med målet att visa att ett helt samhälle kan fungera på 100 % förnybar energi. Projektet bolagiserades 2018 men man har sedan 2014 gjort ett gediget grundarbete där de bästa energiforskarna i Finland har varit med och tagit fram scenarier för hur Åland kunde fungera på 100 % förnyelsebar energi. 

Forskning gällande smarta energisystem hade pågått i Finland i fem år och 2014 ville man hitta en plats för en demoplattform för framtidens smarta energisystem och konstaterade att Åland är den idealiska platsen. En dialog inleddes med landskapsregeringen och i december 2014 skrev man under en avsiktsförklaring om att Åland blir testområde för nya smarta energilösningar. 

Åland idealiskt 

Åland har de bästa sol- och vindförhållandena i norra östersjötrakten, bättre än både svenska och finska sidan med fler soldygn och blåsiga dagar. Självförsörjningsgraden är också lätt att följa upp på öar då man kan analysera hur mycket energi som importeras eller exporteras. Samtidigt är skalan på samhället unik då det inkluderar både industri, servicesektor och allmänheten. En annan fördel är också den åländska självstyrelsen med egen behörighet för energimarknadslagen.  

Vi kan testa nya marknadsmodeller utan att det blir väldigt juridiskt krångligt. 

Projektet bolagiserades 2018 av flera orsaker. Dels har inte forsknings- och utvecklingsorganisationer verktyg att investera i anläggningar och begränsat med pengar och dels ville man ha ett åländskt ekonomiskt intresse och då är bolagsformen det bästa sättet att bygga upp demon i praktiken. Flexens som bolag har en internationell ambition att bli ett projektutvecklingsbolag som bygger energisystem ute i världen.

Smart Energy Åland är bara ett första referensprojekt, men är förstås ett jätteprojekt med hög ambitionsnivå. Det är den bästa affärsmodellen för ett bolag som driver demonstrationsprojekt, för det är egentligen bara en kostnad att göra en demonstration och alla förstod att det inte går att lägga en avgift på de åländska energipriserna. 

 

Redan igång med två pilotprojekt 

Flexens är en av parterna i samarbetsavtalet gällande pumpkraftverket i Nyhamnsgruvan tillsammans med det åländska vindbolaget Allwinds och det svenska teknikbolaget Pumped Hydro Storage. Gruvan ska nu testas första gången på Åland som ett stort stundtals “vattenfyllt batteri”. Man har även installerat ett intelligent styrsystem på Vikingaåsens skola och följer nu upp energiförbrukningen och annan data från det systemet. 

Sen har vi ett trettiotal projekt i pipeline där vi för diskussioner med en aktörer på ön som kunde ha ett intresse att göra något. En del av dem är lite längre framskridna och sen finns det en del förstudier till hur man kunde bygga värmelagring eller utvinna spillvärmeenergi i olika system. Det finns väldigt många trådar där vi hoppas på att få konkreta projekt inom några månader. 

Genom en ansökan om bidrag från EU hoppas man på ett annat småskaligt pilotprojekt inom projektet, ett samarbete med Kökars kommun där målet är att göra kommunen till ett slags energisamfund med möjlighet till att handla energi sinsemellan. I planerna ingår även installation av solpaneler och elbilsladdstationer. 

Men vi ska först se vad beslutet säger för bidraget, poängterar Berndt. 

 

Helt i linje med mål 5 & 6 i utvecklings- och hållbarhetsagendan 

Både mål 5 Attraktionskraft för boende besökare och företag och mål 6 Markant högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet är centrala i arbetet.  Förutom att projektet ligger i framkant i övergången till förnyelsebar energi så har man skapat kunskapsintensiva arbetsplatser och det finns goda möjligheter till kompetensutveckling, t.ex. i samarbete med högskolan på Åland. 

Om vi ska ha ett kompetenscentrum för energiteknologi här på Åland så måste vi också ha utbildning på den sektorn. Det är en enorm möjlighet för högskolan att ligga i framkant i utbildning för en väldigt viktig sektor i framtiden, och där är vi bara i början på den resan. 

Smart Energy Åland har även profilerat sig inom energisektorn ute i världen och förra året i maj hölls en konferens på Åland där 124 beslutsfattare från europeiska öar deltog i Clean Energy for EU Islands. 

Vi har hela tiden besökare hos oss, vilket befrämjar konferens-turismnäringen. Men folk vill också bo på ett ställe som har en hållbar energisektor och vi har absolut satt Åland på kartan. 

Målet med markant högre andel energi från förnyelsebara källor kommer man att nå innan 2030. Att vara helt självförsörjande är dock en utmaning då det inte blåser alla dagar då elen behövs, däremot kan man säga att Åland kan vara självförsörjande i medeltal 100 % men att klippa kablarna är i dagsläget inte möjligt. 

Problemet är att vi inte ännu kan lagra energi, om vi skulle bygga ut lagringen i den utsträckning att vi skulle kunna lagra så mycket energi vi behöver så skulle det kosta mångfalt vad energin från kablarna kostar idag.

 

Småskalighet både en fördel och en nackdel 

De största utmaningarna på Åland menar Berndt att är dels resursbrist hos de aktörer som är viktiga i processen och dels en viss försiktighetskultur hos beslutsfattarna. Det finns en viss försiktighet inom organisationer att ta risker och pröva på något nytt. 

Småskaligheten gör att det inte finns lösa resurser hos de organisationer vi jobbar med. Men samtidigt är småskaligheten en fördel, för sen när man väl bestämt sig för att genomföra något så går det ganska snabbt då det inte är så stora maskinerier som behöver involveras i besluten.  

 

Påverka där du har möjlighet

Inom Smart Energy Åland vill man gärna involvera allmänheten. Dels genom att kommunicera vad som är på gång genom en hemsida och sociala medier men också genom vad man kallar “testfamiljer” som kan vara med och testa olika lösningar. Det finns ett stort intresse från allmänheten, men privatpersoner har olika viktiga roller och möjlighet att påverka på flera sätt, menar Berndt. 

Det är inte privatpersoner som är flaskhals, vi har ett ganska stort intresse från allmänheten, det är sen när man sätter sig i kommunens nämnd eller företagets ledningsgrupp som man blir försiktig. 

Berndt var först i Finland med eldriven motor till segelbåten

Berndt har sedan barnsben haft ett intresse för naturvård och hållbarhet. I valet av inriktning inom sina ingenjörsstudier föll det på elektronik med tanken att det är ren teknik. Han menar vidare att frågor rörande hållbarhet inte är något nytt, särskilt inte inom tekniken. 

Jag har jobbat mycket med det i arbetslivet och det speglar naturligtvis mina val i vardagen. Jag var bland de första i Finland som hade solcellsdriven elmotor på min segelbåt, jag kör eldriven tjänstebil och har installerat solpaneler på mitt hus. 

 

År 2030 

År 2030 tror Berndt att den största delen av elen är producerad med sol, vind och biogas. Värmen i våra hus kommer till stor del att komma från geometrisk värme producerad med förnyelsebara källor. Majoriteten av nya personbilar kommer att vara eldrivna och vätgasdrivna. Vi kommer också att ha mer delningstjänster gällande bilar och service. Maten på tallrikarna kommer att bestå av mer lokalproducerat och vi har valt bort produkter som transporteras från andra sidan jorden. 

Dock kommer vi förmodligen ha en del utsläpp kvar från den tunga trafiken, t.ex. sjöfart och flygtrafik. Flygbränslet är i dagsläget är svårt att ersätta men vi kommer att ha kommit en bit på vägen. Det första elflyget kommer kanske att vara i luften år 2025.

 

Bästa tipset för att minska sin energiförbrukning? 

Sänk temperaturen i huset, 5 % per grad. Ylletröjan på. 

 

Vad innebär det för dig att blomstra? 

Att få göra något roligt som man trivs med, att ha en roll i samhället.