Tillsammans med en ny åländsk vattenlag är åtgärdsplaner för alla vattenförekomster på Åland ett mycket viktigt steg för att nå utvecklings- och hålbarhetsagendans strategiska utvecklingsmål 3 om god vattenkvalitet. En ny vattenlag ger bättre verktyg för bra åtgärder samtidigt som det skulle ge en tydlighet kring vilka krav som kommer ställas i framtiden. Utöver en ny vattenlag vill mål 3 lyfta vikten av att det tas fram åtgärdsplaner för alla vattenförekomster så att rätt åtgärder kan sättas in på rätt plats. Teamet för mål 3 består av Ann Nedergård, Annica Brink, Jacob Nordlund samt David Ambrahamsson, Petra Granholm, Josefine Egenfelt, Sue Holmström, Åsa Mattsson, Johanna Hagström och Tony Cederberg. I år har teamet också fått två nya medlemmar i Kimberly Terry och Therese Ling.

Mål 3 vill lyfta fram åtgärdsplaner för vattenförekomster som den enskilt viktigaste åtgärden sida vid sida med en ny vattenlag, det för att kunna få så god effekt som möjligt av de åtgärder som behövs. För Åland finns vattenwebb, som baseras på modellerna Å-HYPE och Kustzonsmodellen, framtaget av landskapsregeringen genom svenska SMHI. Med vattenwebb finns det möjligheten att för varje vattenförekomst få en uppfattning om belastningen av kväve och fosfor samt troligt ursprung. Näringsämnena kan till exempel komma från skogsmark, brukad mark, fiskodling eller avlopp. För att kunna sätta in rätt åtgärd på rätt plats och få en prioritering och kostnadseffektivitet i åtgärderna skulle det behöva tas fram åtgärdsplaner för varje enskild vattenförekomst. På vissa platser är det avloppen som behöver åtgärdas, på andra är det den brukade marken som behöver utvecklas och så vidare. När vi har åtgärdsplaner för alla vattenförekomster ger det också bättre möjligheter att prioritera mellan både vattenförekomster och mellan åtgärderna för respektive vattenförekomst för att få så god effekt och kostnadseffektivitet som möjligt.

En åtgärdsplan för ett vattenområde kunde till exempel se ut som den utredning som har gjorts för Ålands största dricksvattentäkter (se bilaga). Utredningen redovisar näringsbelastningen genom modellberäkningar i vattenwebben och nämner förslag på åtgärder för att minska belastningen.

"Det finns nog inte många som har missat att våra vatten mår dåligt och, som det har uppmärksammats det senaste halvåret, att vår dricksvattenförsörjning står inför stora utmaningar framöver. Om vi ska ha någon chans att uppnå målet med en god vattenkvalitet behöver hela Åland fortsätta jobba med många olika aktiviteter och åtgärder men vi behöver också en bättre tydlighet i vad som ska göras var och när, samt få en prislapp på det. Det är där denna åtgärd kommer in." säger målansvarige Ann Nedergård. Ann tillägger att det som också har lyfts under många år är att den nya vattenlagen samt annan lagstiftning relaterad till vatten fortfarande behöver komma till stånd så snart som möjligt. En ny vattenlag skulle ge bättre verktyg för bra åtgärder samtidigt som det skulle ge en tydlighet till näringslivet och alla andra kring vilka krav som kommer ställas i framtiden.

Processledare Annica Brink menar också att denna åtgärd är oerhört viktig, eftersom den tar ett helhetsgrepp om våra vattenförekomster. "I och med detta kommer vi att få en klarare bild av var och hur vi behöver fokusera vårt åtgärdsarbete. Vi kan då applicera skräddarsydda åtgärder från ett systemekologiskt och ekosystembaserat perspektiv, vilket ger goda förutsättningar för att uppnå den önskade effekten med våra åtgärder. Jag tror också att genomförandet av denna åtgärd kan påskynda genomförandet av många andra åtgärder i färdplanen för mål 3, till exempel åtgärder inom jordbruket. De framtagna åtgärdsplanerna kan ge en åtgärdsmässig dominoeffekt och det blir spännande att följa den processen."

"Landskapsregeringen har avsatt medel för planering och genomförande av vattenförbättrande åtgärder och har nyligen rekryterat en projektledare. Prioritet i arbetet ska ligga på dricksvattentäkter och inre vikar" avslutar Jacob Nordlund, ansvarig ledande tjänsteman för mål 3 och byråchef för miljöbyrån som är en utav aktörerna som ska förverkliga dessa åtgärdsplaner.