Vinterbild med en brygga och två båthus. I förgrunden vass och i bakgrunden en rosa skymning.

Demokrati diskuterades på rådets senaste ordinarie möte

Utvecklings- och hållbarhetsrådet höll sitt för året första ordinarie möte den 23-24 januari. Två viktiga teman som diskuterades var den sjätte statusrapporten och den nyligen lanserade demokratistrategin för Åland.

Rådet konstaterade bland annat att statusrapporten, trots komplexiteten, ger tydlighet och konkretion till hela hållbarhetsarbetet. Rapporten gör det enkelt att ta till sig ungefär var vi befinner oss på resan.

”Det framgår att vi har kommit en god bit på vägen och att det lönar sig att nöta på, vilket är viktigt att glädjas åt.”

Vidare konstaterar man att rapporten inte på något sätt skönmålar nuläget och det diskuterades att vissa delmål som borde vara möjliga för oss att arbeta med lokalt är på väg åt fel håll (t ex delmålen 4.2 om ekosystem och biologiskt mångfald och 7.3 om offentliga organisationer och hållbar offentlig upphandling) och att orsakerna till detta bör analyseras mer djupgående.

”Möjligen har vi kommit till ett läge där det finns mer motstånd i de delmål som vi har långt kvar till, vilket kan bero på ovilja att avstå från något, ändra levnadssätt eller att kompromissa.”

Hur mår demokratin på Åland?

Rasmus Lindqvist, rättssakkunnig vid lanskapsregeringens regeringskansli och ordförande för landskapsregeringens permanenta arbetsgrupp för demokratiutveckling, presenterade demokratistrategin och det tillhörande åtgärdsprogrammet.

Rådet konstaterade att nuläget för demokratin på Åland i internationell jämförelse är gott. Men demokratin är på nedåtgående internationellt och det finns tendenser till hot också mot den åländska demokratin.

Vidare diskuterade man att tilliten riskerar att undergrävas och för att hantera dessa tendenser behövs en mångfald av små och stora insatser.

”De som står upp för demokratin behöver flankstöd”

Rådet menade även att dialog har ett egenvärde, och i det sammanhanget är dialogplattformen och samarbetsnätverket bärkraft demokratifrämjande i sig. Det bör övervägas hur den gränsöverskridande dialogen inom nätverket kan öka ytterligare. Vidare är ett framåtsyftande samhällsledarskap och ett långsiktigt och inkluderande gräsrotsarbete, som syftar till en välgrundad känsla av tillhörighet och att vi är på väg mot en positiv framtid, av stor betydelse.

Rådet uttalade att vi med fast hand ska försvara och stärka den åländska demokratin.