Denna text publicerades som debattartikel i Ålandstidningen den 25 maj 2024.

Lite mer än ett år har gått sedan Nätverksgruppen för de professionella konstnärerna och konstutövarna på Åland presenterades och sjösattes. Nätverksgruppen är en första gemensam plattform som nu samlar de åländska konstutövarna inom dans, litteratur, musik, scenkonst, visuell konst samt konsthantverk.

Vi saknade en plattform där våra kunskaper och kompetenser kan hittas och vi saknade även stödet av varandra. Som konstnär är du ofta ensam i din skapandebubbla och coronan visade sannerligen hur ensamt kulturfältet stod när det blåste hårt. Denna plattform skapades även för att möjliggöra och förenkla kontakten till oss för samarbeten och för att vi professionella ska kunna bli hörda i de frågor som gäller oss.

Vår nätverksgrupp är ett första steg mot det som förhoppningsvis ska kunna bli en större samlad aktion att lyfta konsten och kulturen på Åland och på så sätt hjälpa den bli mer involverad i vårt landskaps olika sektorer.

En sektor där vi önskar att många fler skulle se konstens stora potential är inom besöksnäringen. På många andra platser har den en helt självklar del i att locka turister att välja just deras stad eller land. En hos oss nyligen gjord undersökning från Åsub visar att något med all tydlighet behöver göras för att locka mer folk till Åland. Vi professionella anser att det finns en stor outnyttjad potential gällande konstupplevelserna på Åland, både i hur de presenteras och hur de satsas på.

Till exempel i Berlin satsades det i fjol 947 miljoner euro på att utveckla stadens kulturella attraktionskraft! Och i vår närregion, i Åbo, byggs just nu det nya musikhuset Fuga. Fuga är en av många betydande kulturinvesteringar som staden gjort sedan sitt kulturhuvudstadsår 2011. Då började Åbo förstå vad satsningar på Åbos image som kulturstad och dess ställning som ett intressant och attraktivt kulturmål betydde, och det inte bara på det ekonomiska planet. Men ska vi tala pengar så hade satsningarna betalats sig femfaldigt redan innan kulturhuvudstadsåret ens var över. De märkte ganska snabbt att konsten på lång sikt ger mer än den kostar.

Kan vi ens föreställa oss vad det skulle betyda om liknande satsningar, naturligtvis för åländska förhållanden, skulle göras här? Om både ålänningar och turister skulle kunna ta del av ett ännu rikare och högkvalitativt kulturutbud året om? Eller om riktade satsningar skulle göras under de mer lugna månaderna då gator och hotell oftast gapar tomma?

Ett 60-tal professionella konstnärer (120 i vår interna Facebook-grupp) står beredda att vara med och lyfta konsten som en del av den turistiska upplevelsen. Vi tror att vi även här kunde ha konst- och kulturattraktioner för att bredda turismen till en året runt-näring. För det efterlyser vi större samarbete och en samordningscentral, liknande det Idrottens hus är för idrotten och det Ålands Landsbygdscenter är för näringsverksamheten på landsbygden.

En annan samhällssektor som vi är en levande och ännu ganska outnyttjad resurs för, och som enligt oss gärna får komma det åländska samhället mer till del, är undervisningssektorn. Hur många kunde för snart 50 år sedan föreställa sig vad musikinstitutet skulle ge för värde och kringeffekter? Ett värde som dessutom ständigt fortsätter att öka. Vad kunde det betyda om samma satsning skulle göras inom alla konstformer? I många år har teaterskolans vara eller icke vara debatterats och undersökts. Låt i denna fråga konstnärerna/konstpedagogerna vara med och bygga upp den ”nya kulturskolan” för alla barn och unga.

I samråd med befintliga skolor och kurser, landskapsregeringens och Nipås satsning Kulturkraft, samt med kommunernas specialstöd för kultur, kunde ett paraply för konstundervisning strategiskt byggas över hela Åland. En utvecklad kulturskola, med undervisning på professionell nivå inom alla konstformer, skulle säkerställa att den grundläggande konstundervisningen blir jämlik och möjlig för alla åländska barn att ta del av. Något som på fastlandet i lagen är stadgat.

En satsning på barnens fantasi och föreställningsförmåga genom en utvecklad konstundervisning, är en satsning på åländsk innovationskraft för kreativa samhällslösningar. De som nu är barn och unga är de som i framtiden ska stå för den innovationskraft som en hållbar framtid behöver. Denna satsning skulle hjälpa de unga att hitta en kreativ oas för psykiskt bättre välmående. Den kunde skapa nya jobbtillfällen och locka flera studeranden till Åland. Både som en del av folkhälsostrategin och gällande inflyttningen till våra öar kunde alltså konsten och kulturen ha en betydligt aktivare roll.

Konsten och kulturen är likt ett mynt med två sidor: På myntets ena sida finns allt det den ger oss i form av ovan nämnda exempel. På myntets andra sida finns konstens rättmätiga frihet och egenvärde. I en värld full av oro och krigshärdar, AI, stor ekonomisk styrning, implementeringar och regleringar kan inte konstens frihet nog bestyrkas. Den fria konsten och hur den behandlas fungerar likt en barometer och ett exempel på hur ett samhälle mår på djupet. Den fria konsten behöver därför alltid försvaras och stödas. Detta för att den i sin förlängning är ett exempel för friheten och egenvärdet hos oss människor.

Konsten ger djup och förstärker det unika med Åland och bidrar till den livskvalitet allt fler söker.

Vilka spännande evenemang skulle vi tillsammans kunna skapa om vi på ett kreativt sätt skulle involvera de professionella konstnärerna mer i övriga sektorer? Tveka inte att ta kontakt med era idéer och visioner! Kulturen är en näringsgren att räkna med och som på många sätt kan ge stora ringeffekter för hela samhället.

Therese Karlsson, Nätverksgruppen för professionella konstnärer och konstutövare på Åland.