Texten publicerades som gästledare i Ålandstidningen den 16 augusti 2024.

I en tid av ökande ojämlikhet ställs vi inför en avgörande utmaning: Hur skapar vi ett samhälle där alla individer, oavsett bakgrund och förutsättningar, kan delta på lika villkor? Förutsättningarna att bygga ett inkluderande samhälle på Åland kan bedömas som goda, men detta är inget vi kan ta för givet. I mitt arbete möter jag ofta personer som inte känner sig inkluderade. Mycket måste förändras innan Åland kan klassas som ett samhälle för alla.

För det första måste tillgängligheten förbättras på alla plan. Endast genom ett tillgängligt samhälle kan verklig inkludering bli möjlig. Tillgänglighet är en dörröppnare till andra grundläggande mänskliga rättigheter. Utan tillgänglighet finns ingen fri rörlighet, inget självbestämmande och ingen delaktighet. Men tillgänglighet är bara en del av ekvationen.

Socioekonomiska förutsättningar spelar också en avgörande roll i att skapa ett inkluderande samhälle. Genom att säkerställa tillräckliga ekonomiska möjligheter skapas förutsättningar för att ta del av samhället och leva ett liv som man själv värdesätter. Detta bidrar till bättre folkhälsa, ökat politiskt engagemang och starkare mellanmänsklig tillit.

Utan tillräckliga socioekonomiska möjligheter blir exkludering av vissa grupper oundviklig. Exkluderingsprocesser leder till ett klassamhälle där olika grupper lever i vitt skilda verkligheter med få kontaktytor. Globala exempel visar hur sådana samhällen präglas av otrygghet och splittring. Samtidigt visar undersökningar att den globala trenden rör sig mot ökande ojämlikhet i inkomstfördelningen och en försvagad demokrati. Även här på Åland tycks vi röra oss i en negativ riktning. Enligt den senaste mätningen från ÅSUB lever 16,6 procent av hushållen under den relativa fattigdomsgränsen. Dessa siffror är oroväckande, särskilt i kombination med finska regeringens vilja att skära ner på bidrag och ekonomiskt stöd till de mest utsatta. Nedskärningarna står i stark kontrast till den åländska regeringens uttalande om att skydda de svagaste i samhället under ekonomiska balanseringsåtgärder. Den allmänna trenden i politiken tycks istället styras av en exkluderande ideologi där ändamålen helgar medlen.

Ett exkluderande samhälle skapar grogrund för diskriminering, otrygghet och låg tillit. Är detta verkligen en väg vi vill gå? Redan nu finns det många i vårt samhälle som inte kan delta på lika villkor som andra.

För att verkligen skapa ett inkluderande samhälle måste vi sätta mänskliga rättigheter i centrum och samtidigt ta hänsyn till vår planets bärförmåga. Här kan vi inspireras av konceptet "donut ekonomi", som förespråkar en balans mellan att tillgodose grundläggande mänskliga rättigheter och att respektera planetens ekologiska gränser. Genom att främja en rättvisare fördelning av resurser och öka möjligheterna för alla att delta i samhällslivet, kan vi motverka de krafter som hotar vår sociala sammanhållning idag. 

Alla måste ges möjligheten att påverka sina liv och sin omgivning. Detta är inte bara en fråga om rättvisa, utan också om att bygga en hållbar, resilient och stabil samhällsstruktur. Därför behöver demokratin stärkas och anpassas för att spegla vår samtid. Endast genom en fungerande, modern och stark demokrati kan vi arbeta mot en verklig inkludering.

För att förverkliga visionen om ett inkluderande samhälle krävs mod, beslutsamhet och ett gemensamt engagemang. Vi måste våga ifrågasätta och omvärdera våra nuvarande samhällsstrukturer och system för att skapa ett samhälle där ingen lämnas utanför. Det handlar om att se varje individ som en värdefull del av vår gemenskap samtidigt som vi tillsammans arbeta aktivt för att riva ner de hinder som förhindrar full delaktighet. Kära politiker, hjälp oss att tillsammans bygga ett Åland som inte bara är inkluderande i ord, utan också i handling.

Karl Wahlman, verksamhetsledare för Funktionsrätt Åland, ordförande för civilsamhällets nätverksgrupp inom bärkraft samt medlem i Utvecklings- och hållbarhetsrådet.