Nya nordiska närings-rekommendationer, en stor pusselbit i utvecklings – och hållbarhetsagendan

Känner du till att det finns gemensamma näringsrekommendationer för de nordiska länderna? Vad innebär de och varifrån kommer de? - Och kanske viktigast av allt, vad händer om vi väljer att äta enligt rekommendationerna?

Nordiska näringsrekommendationer kom ut första gången år 1980 och är resultatet av ett nordiskt samarbete med mer än 400 stycken involverade forskare och experter. I juni 2023 kom den sjätte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna som ersatte de föregående från år 2012. Denna gång är det första gången som rekommendationerna tar hänsyn till både människans och planetens hälsa.

De huvudsakliga råden utgörs av dessa:

• Ökad konsumtion av baljväxter, främst för miljöns skull.
• Det finns ingen säker gräns för alkoholkonsumtion, därför rekommenderas att vi undviker alkohol och vid konsumtion ska intaget vara så lågt som möjligt.  Gravida kvinnor, barn och unga ska inte konsumera alkohol.
• Vi behöver äta mer fullkornsprodukter både för vår hälsa och vårt klimat, minst 90 gram fullkorn per dag.
• Äta mellan 500 - 800 gram grönsaker, frukt och bär varje dag.
• Öka intaget av fisk från hållbara bestånd, 300 - 450 gram per vecka, varav minst 200 gram fet fisk.
• För vår hälsas skull ska vi inte äta mer än 350 gram rött kött per vecka och äta så lite processat kött som möjligt. För miljöns skull bör vi dock äta mycket mindre än 350 gram rött kött per vecka.

Utöver detta har också en del referensvärden för vitaminer och mineraler förändrats vilket går att läsa mer om i de publicerade rekommendationerna.

Vad har vi att vinna på att äta enligt de nordiska näringsrekommendationerna?

Maten står för en tredjedel av vår klimatpåverkan och kött, fisk, ägg och mejeriprodukter står för den största delen av utsläppen. Typen av livsmedel vi väljer har störst betydelse för klimatet, större betydelse än hur långt de har transporterats. Allra enklast är att välja att äta mer växtbaserat och minska på konsumtion av animalier, d.v.s. livsmedel från djurriket. Genom att göra förändringar i hur vi äter minskar vi klimatpåverkan och håller oss själva friska. Ohälsosamma matvanor den andra största livsstilsfaktorn, efter tobaksanvändning, för ohälsa och en förkortad livslängd. Därför behöver vi också för vår egen och hela folkhälsans skull skapa förutsättningar, både på individ – och samhällsnivå, för att följa våra näringsrekommendationer.

Vad kan vi göra?

Prata mat! Vi behöver minska stigma kring mat och ätande. Alla är vi människor med personliga preferenser, erfarenheter och förutsättningar som formar våra matvanor. Ingen äter, eller kommer att äta, helt i samklang med rådande rekommendationer, men vi kan alla försöka.

Vi kan göra små förändringar, till exempel köpa en påse frysta grönsaker och lägga till lite till middagen hemma, eller prova att dryga ut köttfärssåsen med riven morot och vitkål. Att äta mer växtbaserat är dessutom snällare mot plånboken.

Ställ krav på din arbetsplats. Har du möjlighet att äta enligt rekommendationer där du arbetar? Kan våra lunchrestauranger införa NNR-måltider, varierade portioner med hög andel vegetabilier och fullkorn samt måttlig mängd tillsatt salt? Hur ser det ut inom våra offentliga måltider?

Om du kan göra någonting idag, vad gör du för att främja hållbara matval och ta oss närmare våra hållbarhetsmål?

Under år 2024 kommer en finsk version av de nordiska näringsrekommendationerna med handfasta kostråd och pedagogiska illustrationer som ges ut av Statens näringsdelegation.

Anna-Maria Feldhoffer, Kostvetare och legimiterad dietist (f.n. Ålands hälso - och sjukvård)

Not: Delmål 7.7 i Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland lyder Åtminstone 80% av befolkningen äter en lokalproducerad kost som enligt aktuella rekommendationer både är till gagn för människors och planetens hälsa. Därtill finns delmål som relaterar till hälsa inom mål 1 om välmående människor.

Referenser:

Food and Agricultural Organization of the United Nations. (2023). Food-based dietary guidelines.

Livsmedelsverket. (3 oktober 2023). Näringsrekommendationer.

Livsmedelsverket. (10 oktober 2023). Matvanor och sjukdom.

Naturskyddsföreningen. (11 juni 2021). Mat, klimat och miljö - så påverkar maten klimatet.

Nordiska ministerrådet. (20 juni 2023). Mindre kött, mer växtbaserat: Här kommer de nordiska näringsrekommendationerna 2023.

Nordiska ministerrådet. (20 juni 2023). Nordic Nutrition Recommendations 2023, Integrateing Environmental Aspects.