Ungefär två veckor efter att klimatmötet i Egypten (COP27) har avklarats möts nu världsledare åter igen för att diskutera och hantera en annan kris, förlusten av biologisk mångfald. Runt 200 länder träffas under den inkommande onsdagen i Montreal på FN:s möte om biologisk mångfald (COP15).
Syftet med FN:s konvention om biologisk mångfald är främst att främja hållbar utveckling, visionen är att till år 2050 uppnå en värld som ”lever i harmoni med naturen”. Frågeställningarna kring förlusten av biologisk mångfald är mindre känd än själva klimatkrisen, och några riktlinjer och avtal som motsvarar klimatkrisens Parisavtalet finns inte – men det är något många hoppas att tas fram under mötet. Klimatförändringarna är sammanlänkade med förlust av den biologiska mångfalden. En stor biologisk mångfald gör naturen mer motståndskraftig mot förändringar så som extrema väderförhållande, ett hälsosamt ekosystem ger oss ren luft, vatten och också pollinatörer.
COP15 inleds den 7 december och pågår till 19 december, det är fyra övergripande frågor/mål kommer att diskuteras: skydd av den biologiska mångfalden och förbättring av arternas och livsmiljöernas tillstånd på land och i insjövatten och hav, främjande av hållbar användning av den biologiska mångfalden, jämlik och rättvis fördelning av den nytta som användningen av genetiska resurser ger samt finansiering, effektivare genomförande och integration av biologisk mångfald i alla delområden inom politiken och samhället.
Petra Granholm är målansvarig för mål 4 om biologisk mångfald och ekosystem i balans i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, hon menar också att frågor gällande biologisk mångfald (COP15) lätt faller i skymundan av klimatmötet COP27 och dess frågor om klimatkrisen. "Egentligen är ju de båda kriserna, klimatet och naturförlusten, sammanlänkade, men de är reglerade genom olika avtal som kommer från FN:s stora konferens i Rio 1992 – Klimatkonventionen med tillhörande avtal såsom Kyotoprotokollet och Parisavtalet och Konventionen om biologisk mångfald med Cartagenaprotokollet om biosäkerhet och Nagoyaprotokollet med de s.k. Aichi-delmålen. Staterna som ratificerat konventionerna möts helt enkelt vid olika toppmöten, COP (Conference of the Parties) nr 27 för klimatet och nr 15 för biologisk mångfald. COP27 var inte särskilt framgångsrikt ifråga om ambitiösa globala utsläppsminskningar. Intakta ekosystem och stor artrikedom mildrar klimatkrisens effekter, samtidigt som den globala uppvärmningen bidrar till att arter försvinner. Därav ännu större skäl att staterna lyckas med ambitiösa mål under COP15, när resultaten för COP27 uteblev"
Vad vill man uppnå och uppmärksamma genom detta möte, och hur förhåller sig COP15 målen till utvecklingsmålen i vår egen hållbarhetsagenda? Det globala arbetet med ett s.k. post 2020-ramverk för biologisk mångfald är redan försenat. Aichi-målen har inte uppnåtts och det brådskar att få till en ny strategi. Tidigare var det åländska målet länkat till Aichi-målen om hur mycket natur som skulle skyddas. Nu har vi istället knutit delmålet om naturskydd till utvecklingen av EU:s lagstiftning på området, som i sin tur påverkas av det internationella arbetet med konventionen om biologisk mångfald.
Även vi på Åland är involverade av det som diskuteras på mötet i Kanada... "Åland är en del av Finland som är part till konventionen om biologisk mångfald, och Ålands lagting har gett sitt bifall till att konventionen också gäller på Åland. Dessutom är också EU part till konventionen och EU verkställer konventionens bestämmelser genom sin lagstiftning i form av direktiv och förordningar. Det man kommer överens om internationellt reflekteras således på EU-nivå och nationellt, även på Åland. Genom det internationella samarbetet i organisationen Regions4 kan Åland delta i COP15 och diskutera med andra regioner världen över om de bästa sätten att säkra och återställa naturen" menar Petra.
Vad kan vi ålänningar göra för att hållbarhetsagendans mål 4 om biologisk mångfald förverkligas? Färdplanen för att uppnå det åländska hållbarhetsmålet 4 om biologisk mångfald och ekosystem i balans innehåller många åtgärder för att både freda natur och arter och återställa ekosystem. Det första steget är att inhämta kunskap om vår natur, både kring hur den ser ut och hur den fungerar. Sedan gäller det att hitta lösningar som är win-win och inte skapar målkonflikter, det finns t.ex. klimatåtgärder som har stor negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Vi behöver hitta de lösningar som bidrar till att lösa båda kriserna och det här är något som FN:s olika organ för klimat och natur lyft fram först nu på senare år.