Texten publicerades som gästledare i Nya Åland den 8 juli 2024.

Solen skiner så att det som speglas i vattenytan bländar mig. En doft av hav når näsan och ett välbefinnande sprider sig genom kroppen och över huden. Jag vadar ut, tar ett djupt andetag och låter kroppen omslutas av vatten. Ett djupt andetag till och hela jag är under ytan. Frisk blåstång, några spigg och en flundra. Svalka, njutning och livskvalitet.  

Det här vill jag upprepa ofta och jag vill att det ska vara en upplevelse som även mina barn och barnbarn ska få uppleva. Men att kunna bada för njutning och svalka, att kunna fiska för husbehov eller som hobby, det har inte varit en självklarhet på många år. Var och en av oss på Åland upplever varje år algblomningen, oftast under de dagar då behovet av dricksvatten och svalkande dopp är som störst. 

I år är det 50 år sedan Östersjökonventionen undertecknades av staterna runt Östersjön. Syftet med överenskommelsen är att jobba med de miljörelaterade hoten mot den marina miljön. Mycket har hänt sedan 1972, framför allt har utsläppen minskat och farliga ämnen är mer reglerade idag än de var då. Men tyvärr mår inte Östersjön och våra vatten nämnvärt bättre idag än för 50 år sedan. 

På 70-talet var det huvudsakligen näringsämnen, miljögifter och oljeutsläpp man pratade om. Dessa utmaningar finns kvar, om än i något ändrad form. Sedan har klimatförändringarna och mikroplaster lagts till listan med hot mot vår vattenkvalitet.  

Idag har inget vatten runt Åland och väldigt få av de åländska sjöarna god vattenkvalitet. I stor utsträckning vet vi vad som behöver göras och ändå görs det inte. 

De flesta känner till att Östersjön är ett övergött hav och många oroar sig för våra vattens tillstånd. ÅSUB’s undersökning ”Ålänningarna och miljön” från 2022 visar att över 90 % av ålänningarna tycker att frågor och vattenkvalitet och Östersjön är viktiga och ändå görs det alldeles för lite. Detta trots att EU:s direktiv om god vattenkvalitet redan borde vara uppfyllda, trots att vi vet att Åland som bostadsort och även turistdestination inte är värt alls lika mycket om vi inte har en god vattenkvalitet. Detta trots att fiskeförbud införs eftersom ekosystemen är på väg att kollapsa, och trots att kräftorna i en av Ålands största dricksvattentäkter kröp upp på land på grund av syrebrist och dålig vattenkvalitet för några år sedan.  

Inom ramen för arbetet för god vattenkvalitet har vi från mål 3 i flera år haft några fokusområden som vi ser som centrala för att vi ska få ordning på våra vatten.  

Som punkt nummer ett har vi lyft vikten av att ta fram åtgärdsplaner för varje enskilt vattenområde. Precis som varje människa bör bemötas som den individ hen är bör varje sjö, vik och vattenområde hanteras med respekt för dess unika egenskaper, och mänsklig aktivitet ikring bör hanteras på bästa sätt för att inte försämra vattnet.  

Högt på listan är också en framåtsyftande och modern lagstiftning för våra vatten. En modern lagstiftning skapar förutsättningar för att ge våra vatten det regelverk som behövs, vårt näringsliv en bättre förutsägbarhet i kommande krav och därtill en skjuts till åtgärdsarbetet.   

För att gynna en lokal och framtida resilient livsmedelsproduktion där näringsförlusterna är minimala, den biologiska mångfalden hög och markens kolinlagring optimerad är det av vikt att erbjuda en framåtsyftande, uppsökande och lönsam jordbruksrådgivning.   

Vi önskar att olika typer av skyddsklassning för skyddsvärda vatten- och naturområden skulle utfärdas av landskapsregeringen. 

Ytterligare har vi också lyft vikten av samarbete inom och åtgärder för ett hållbart VA – Åland, skydd mot farliga och främmande ämnen, krav på näringslivets cirkulära lösningar samt en samhällsplanering för fysiskt strukturutveckling och klimatanpassning som möjliggör en hållbar utveckling av Åland där alla kan blomstra. Fysiska ramar för Åland som gör att vi kan leva idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 

Vatten har en central plats i ålänningarnas egensinniga folksjäl! Upplev vatten, gör vad du kan för våra vatten, prata om vatten och tala om för andra hur du ser på vikten av vatten. Östersjön, våra sjöar, vattendrag och inte minst dricksvatten. Vad är vatten för Åland och vad är vatten för dig? Vad är Åland utan vatten?  

Om vi är fler som visar för våra beslutsfattare att de har vårt stöd vill jag tro att vi tillsammans skapar en bra grund för politiska beslut som skapar bärkraftiga förutsättningar för våra vatten.  

Vi är en betydande majoritet som vill se kraftfulla åtgärder och politiska beslut så att vi en gång för alla får igång en process som gör att vi även i framtiden kan bada, fiska och dricka vatten.  

Ann Nedergård, målansvarig för mål 3 i Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland, god vattenkvalitet.